Diabetes

Diabetes Typ 1

Insulin är ett hormon som behövs för att cellerna ska kunna ta upp socker från blodet. Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin och du får då för mycket socker i blodet. Typ 1-diabetes är en sjukdom du har hela livet. Du behöver få behandling med insulin och kontrollera ditt blodsockervärde.

Diabetes är ett samlingsnamn för några sjukdomar som alla ger för mycket socker i blodet. Förutom typ 1-diabetes finns typ 2-diabetes och graviditetsdiabetes. Typ 1-diabetes utvecklas oftast när man är barn eller i tonåren, men du kan även få sjukdomen som vuxen.

Symtom

Vid obehandlad typ 1-diabetes får du ett eller flera av följande symtom:

• Du är väldigt törstig och kissar ofta.
• Du känner dig trött och kraftlös.
• Du mår illa.
• Du har ont i magen.
• Du luktar aceton ur munnen.
• Du ser suddigt och får synrubbningar.
• Du minskar snabbt i vikt.

Du kan också få svampinfektioner i underlivet eller i munnen.

Symtomen kommer olika fort

Symtomen brukar utvecklas under en till flera månader. Det kan ibland vara svårt att lägga märke till symtomen om de kommer långsamt. I början kan också typ 1-diabetes hos vuxna misstolkas som typ 2-diabetes om utvecklingen sker över längre tid.

Kan leda till ketoacidos

Typ 1-diabetes som inte är tillräckligt behandlad gör att blodsockernivån blir mycket hög. Det kan i sin tur göra att du får syraförgiftning, så kallad ketoacidos. Det är ett allvarligt tillstånd som kan bli livshotande om det inte behandlas. Men oftast har man sökt vård innan dess, eftersom man mår så dåligt av symtomen.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att du har typ 1-diabetes. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du får hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

Flera olika blodprov används för att utreda om du har typ 1-diabetes.

Blodprov för att undersöka blodsockervärdet

P-glukos är ett blodprov som visar din sockerhalt i blodet vid provtagningstillfället. Oftast räcker det med ett stick i fingret för att ta blodprovet.
Med ett blodprov som mäter halten HbA1c kan läkaren se hur blodsockervärdet har legat i genomsnitt de senaste två till tre månaderna. Det här blodprovet kallas ibland för långtidssockerprov.

Blodprov för att undersöka antikroppar

Vid typ 1-diabetes bildar kroppen oftast antikroppar mot cellerna i bukspottkörteln som bildar insulin. Genom ett blodprov kan läkaren se om du har sådana antikroppar.

Återkommande undersökningar när du har fått diagnosen

Du kommer att ha kontakt med vården ofta efter att du har fått diagnosen typ 1-diabetes. Du kommer främst att ha kontakt med läkare och diabetessjuksköterskor. Till en början blir det flera gånger per år.
När ni träffas kommer du att få lämna blodprov och urinprov. Du kommer att få ditt blodtryck och dina blodfetter undersökta en gång per år.

Ögonbottenfotografering

Med hjälp av ögonbottenfotografering kan ögonläkaren upptäcka små skador på näthinnans blodkärl som ännu inte ger symtom. De skador som uppstår i ögat kan annars vara svåra att märka. Det beror på att skadorna i näthinnans blodkärl kan utvecklas under lång tid utan att synen påverkas.

Du behöver få ögonen undersökta regelbundet med ögonbottenfotografering efter att du har fått diabetes. Du får då en remiss till undersökningen.

Hur ofta ögonbottenfotografering behövs beror bland annat på hur länge du har haft diabetes. Oftast är det ett till tre år mellan undersökningarna

Efter undersökningarna

Vårdpersonalen talar om hur du ska göra för att ta del av svaren efter provtagningar och undersökningar. Du får också veta vem du ska kontakta om du blir sämre.

Behandling av typ 1-diabetes

Det är sällan några problem att ta sina insulinsprutor själv.
Behandlingen vid typ 1-diabetes består av att kontrollera blodsockervärdet och att ta insulin. Blodsockervärdet är det mått som anger hur mycket socker du har i blodet. Insulin hjälper cellerna att ta upp sockret som finns i blodet.

Vad händer i kroppen?

Insulin bildas i bukspottkörteln i grupper av celler som kallas Langerhans öar.
Insulin bildas i bukspottkörteln i grupper av celler. Cellerna i kroppen behöver energi för att fungera. Energin transporteras i blodet framför allt i form av druvsocker. För att cellerna ska kunna ta upp sockret behöver de hormonet insulin.

Det blodsocker som inte tas upp av cellerna sparas i levern och i musklerna för senare behov. Levern och musklerna fungerar på så sätt som ett sockerförråd. Det sparade blodsockret kallas glykogen.

Cellerna i bukspottkörteln förstörs

Vid typ 1-diabetes har kroppens eget immunförsvar angripit cellerna i bukspottkörteln och förstört dem så att de inte längre kan tillverka insulin. Kroppens celler kan inte ta upp blodsockret utan insulin. Då stannar blodsockret kvar i blodet och blodsockernivån ökar.

Ketoner bildas när cellerna inte får energi

Cellerna förbränner i stället kroppsfettet när de inte får någon energi från blodsockret. Det bildas en typ av syror som kallas ketoner om cellerna förbränner mycket fett.
För mycket ketoner kan skada kroppen och leda till ketoacidos. Ketoacidos kallas också för syraförgiftning.

Olika former av diabetes

Diabetes är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som alla ger för mycket socker i blodet hos den som fått sjukdomen. Tidigare kallades diabetes för sockersjuka eftersom blodsockervärdet är förhöjt.

Orsaken till att blodsockervärdet är högt skiljer sig åt mellan de olika sjukdomarna:

• Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat bilda insulin.
• Diabetes typ 2 beror på att cellernas känslighet för insulin har minskat och att kroppens insulinproduktion
• Graviditetsdiabetes är en form av typ 2-diabetes som gravida kan få. Efter förlossningen blir blodsockervårdet oftast som det var innan graviditeten.
• LADA är en förkortning av Latent autoimmune diabetes of the adult. Det är en form av typ 1-diabetes som medelålders och äldre personer får. Insjuknandet är långsammare och med färre symtom

Vad beror typ 1-diabetes på?

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom. Det betyder att immunsystemet har börjat angripa den egna kroppen. Orsaken är inte helt känd, men sannolikt får man typ 1-diabetes genom infektion av vissa virus. Sjukdomen anses också till viss del vara ärftlig.

Att leva med typ 1-diabetes

Det går att leva ett bra och aktivt liv med diabetes, även om det kan ta tid att vänja sig och acceptera sjukdomen. Till en början kan det kännas jobbigt att behöva ha koll på blodsockervärdet och att ta insulin. Men med tiden kommer det att bli en naturlig del av tillvaron.

I stort sett alla personer med typ 1-diabetes har tillgång till kontinuerlig glukosmätning, så kallad CGM. Det gör att man inte längre behöver kontrollera sitt blodsockervärde genom blodprover.

Du kommer att få insulinbehandling som är anpassad efter dina behov och vanor. Det gör att det blir lättare att ha en bra kontroll över blodsockervärdet.

Ta stöd av diabetesteamet

Du får stöd av ett diabetesteam när du har fått diagnosen. Det är en grupp av sjukvårdspersonal som har specialkunskaper om sjukdomen.

Diabetesteamet kan stötta dig och ge dig råd när det känns svårt. Du kan fråga dem om du till exempel inte vet hur du ska dosera ditt insulin i olika situationer eller hur viss mat påverkar blodsockervärdet.

Träffa andra som har diabetes

Det kan vara en hjälp att möta andra som har liknande erfarenheter. På många håll i landet finns lokala diabetesföreningar där du kan få stöd. Det finns också webbplatser och böcker som beskriver hur det är att leva med diabetes.

Förberedelser behövs om du ska resa

Ta med dig ungefär dubbelt så mycket insulin som du tror ska gå åt under resan. Ta också med tillräckligt med nålar och mätstickor om du använder en blodsockermätare där du sticker dig själv.

Fördela insulinet i olika delar av ditt bagage. Då riskerar du inte att bli utan insulin om någon del av bagaget skulle råka komma bort. Packa inte insulinet i bagage som du checkar in om du ska flyga. Det kan frysa i flygplanets bagageutrymme och bli förstört. Även höga temperaturer och direkt solljus kan förstöra insulinet.

Du måste alltid kunna visa att dina läkemedel och hjälpmedel är för personligt bruk och medicinskt ändamål när du reser utomlands. Det kan du göra genom att ha med dig ett recept eller ett läkarintyg. Det är bra om läkemedlet har en apoteksetikett med ditt namn på. Kanyler är ett exempel på hjälpmedel som behöver intyg.

Kontrollera din reseförsäkring innan du reser. Din sjukdom kan påverkas av utlandsresan och reseförsäkringen kan då ge dig ett skydd om du behöver läkarhjälp.

Må så bra som möjligt

I texten Behandling av diabetes typ 1 kan du läsa om vad du kan göra för att må så bra som möjligt. I texten finns också mer information om när du behöver vara extra uppmärksam på ditt blodsockervärde.

Komplikationer och följdsjukdomar

Typ 1-diabetes kan orsaka komplikationer som sker snabbt, men även komplikationer och följdsjukdomar som uppstår senare i livet. Många komplikationer kan upptäckas tidigt och åtgärdas vid de årliga kontrollerna.

Komplikationer som sker snabbt

Typ 1-diabetes kan orsaka komplikationer som sker snabbt, men även komplikationer och följdsjukdomar som uppstår senare i livet. Många komplikationer kan upptäckas tidigt och åtgärdas vid de årliga kontrollerna.

• Ketoacidos kan uppstå om du har mycket höga blodsockervärden och samtidigt brist på insulin.
• Insulinkänning kan uppstå om blodsockervärdet sjunker kraftigt och kan leda till medvetslöshet. Insulinkänning kallas också för hypoglykemi.

Komplikationer som kan komma senare

Ett högt blodsockervärde är på sikt skadligt för kroppens blodkärl. Både de små så kallade kapillärerna och de större blodkärlen kan skadas.

Skador i blodkärlen kan leda till följande:

• nedsatt syn, så kallad diabetesretinopati
• sämre njurfunktion och så småningom njursvikt
• försämrad blodcirkulation och nedsatt känsel, främst i fötterna
• hjärtinfarkt
• stroke
• kärlkramp

Vid diabetes är det viktigt att blodtrycket är som det ska vara och att kolesterolvärdet är lågt för att förhindra hjärtinfarkt och stroke. Med tiden kan du därför också få behandling med läkemedel mot högt blodtryck och läkemedel mot höga blodfetter.

Nedsatt njurfunktion

Protein kan läcka ut i urinen när njurarnas små blodkärl skadas. I början handlar det om mycket små mängder protein.

Mängden protein i urinen ökar om skadorna förvärras. Samtidigt minskar njurarnas förmåga att rena blodet. Det kan leda till njursvikt.

Nedsatt njurfunktion på grund av diabetes kallas för diabetesnefropati

Sämre känsel i fötterna

Känseln försämras när de tunna blodkärlen till olika nerver skadas, men ett högt blodsockervärde skadar även nerverna direkt. Det kallas diabetesneuropati.

Vanligen uppstår sådana nervskador i fötterna. Då kan du få domningar och inte känna om du får skoskav eller sår på fötterna.

Ett infekterat sår som inte sköts kan leda till kallbrand, även om det är sällsynt.

Sexuella problem i samband med diabetes

Blodcirkulationen och nerverna i könsorganen kan påverkas av skador på blodkärlen. Skadorna kan göra att det blir svårt att få och behålla stånd. Det finns flera olika typer av läkemedel som förbättrar förmågan att få stånd.

I slidan kan skadorna göra att slemhinnorna blir torra och att det blir svårt att bli tillräckligt fuktig. Glidmedel kan då vara ett bra hjälpmedel. Du kan köpa glidmedel på ett apotek.

En del kan få minskad känsel i underlivet. Det kan göra att det blir svårare att få orgasm.

Problem med magen och tarmarna

Du kan även få problem med magen och tarmarna om du har diabetes. Det kan till exempel bli svårare för magsäcken att tömma sig till tarmen. Det kan göra att det blir svårare att reglera blodsockervärdet. Du kan märka det genom att du till exempel blir mätt snabbt eller mår illa efter att ha ätit.

Prata med din läkare om du har problem med magen och tarmarna.

Graviditet och typ 1-diabetes

Det är viktigt att blodsockervärdet är så bra som möjligt om du planerar att bli gravid, både vid befruktningen och under graviditeten. Det minskar risken att fostret påverkas av sjukdomen.

Ta kosttillskott med folsyra om du har diabetes och vill bli gravid. Börja gärna att äta extra folsyra redan när du planerar att bli gravid. Folsyra är ett B-vitamin som behövs för celldelningen i kroppen.

Kontakta din diabetesmottagning för att se över din behandling om du planerar en graviditet eller har blivit gravid. Anledningen är att behovet av insulin ökar under graviditeten, i takt med att fostret växer. Du bör också ha täta återbesök för att kunna få det stöd du behöver för att uppnå ett stabilt blodsockervärde.

Fasta och typ 1-diabetes

Det kan finnas allvarliga risker med att fasta om man har typ 1-diabetes. Den som har mycket varierande blodsockervärden bör helst avstå från att fasta. Den som har diabetes och väljer att fasta bör kontrollera blodsockervärdet ofta. Vid värden under 4 mmol/l ska fastan omedelbart avbrytas med mat som innehåller kolhydrater. Den som får insulinkänning under fasta bör se till att få hjälp med justering av insulindoseringarna av en läkare eller diabetessjuksköterska.

Påverka och delta i din vård

För att kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska har du rätt att få informationen på ditt eget språk, till exempel med hjälp av en språktolk. Du kan också ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Källa: https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/diabetes/diabetes-typ-1

Diabetes typ 2

Vid typ 2-diabetes blir det för mycket socker i blodet, vilket påverkar kroppen på olika sätt. Du kan bli trött och behöva kissa ofta. Det finns mycket du kan göra själv för att må bättre.

Förutom typ 2-diabetes finns typ 1-diabetes och graviditetsdiabetes. Typ 2-diabetes är vanligast och kommer oftast i vuxen ålder.

Symtom

Vid typ 2-diabetes kan du få ett eller flera av följande symtom:

• Du kan bli trött och kraftlös.
• Du kan bli mer törstig.
• Du kan kissa oftare och större mängder.
• Du kan få försämrad syn och se dimmigt.
• Du kan få klåda i underlivet.

Typ 2-diabetes är en sjukdom som utvecklas långsamt. Symtomen kan därför vara svåra att lägga märke till.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har typ 2-diabetes. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in på 1177.se
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Vad kan jag göra själv?

All träning är bra när du har typ 2-diabetes. De positiva effekterna av träningen kommer direkt.
Typ 2-diabetes är en sjukdom som du själv kan påverka. Du kan påverka hur du mår och hur sjukdomen utvecklas.

Vid typ 2-diabetes har du för höga nivåer av blodsocker. Blodsocker kan också kallas blodglukos. Du kan sänka nivåerna av blodsocker på flera sätt.

Var fysiskt aktiv

Att träna och röra på sig är ett mycket bra sätt att sänka nivåerna av blodsocker.

Alla mår bra av fysisk aktivitet, men för dig med typ 2-diabetes är det extra bra. Det gör att nivåerna av blodsocker blir jämnare och inte lika höga.

Alla typer av träning och rörelse är bra. Det är aldrig för sent att börja röra på sig. De positiva effekterna av aktiviteten kommer direkt.

Ät bra mat

Vad du äter har stor betydelse vid typ 2-diabetes. Mat och dryck som innehåller mycket socker höjer nivåerna av blodsocker.

Undvik rökning

Du har mycket större risk att få typ-2 diabetes om du röker. Om du röker när du har typ-2 diabetes ökar också risken för att samtidigt få vissa andra sjukdomar. Undvik därför att röka. Det finns hjälp att få om du röker och vill sluta.

Undvik alkohol

Alkohol innehåller mycket energi. Det gör att nivåerna av blodsocker stiger.

Dessutom påverkar alkohol kroppens förmåga att hantera blodsocker. Det gör att nivåerna av blodsocker sjunker långsammare.

Om du dricker alkohol är det viktigt att kontrollera blodsockret noga före, medan och efter att du har druckit.

När du har typ 2-diabetes ökar risken för att få vissa andra sjukdomar. Risken att få sjukdomarna ökar mer om du dricker alkohol. Undvik därför att dricka alkohol.
Det finns hjälp att få om du vill få hjälp att sluta dricka alkohol.

Innan du får typ 2-diabetes

Typ 2-diabetes börjar med något som kallas prediabetes eller nedsatt glukostolerans. Det är när du håller på att utveckla sjukdomen. Nivåerna av blodsocker börjar bli höga.

Det kan ta flera år innan prediabetes utvecklas till typ 2-diabetes.

Under tiden har du möjlighet att förhindra eller fördröja att du får sjukdomen.

Även när du har fått sjukdomen kan du påverka hur den utvecklas.

Det kan du göra genom att äta bra och träna och röra på dig.

Undersökningar och utredningar

Du behöver lämna blodprov för att läkaren ska kunna ställa diagnosen typ 2-diabetes.

Blodprovet P-glukos visar vad du har för värde på blodsockret. Det visar nivåerna av blodsocker när provet tas. Oftast räcker det med ett stick i fingret för att ta blodprovet.

Med ett blodprov som visar halten HbA1C kan läkaren se hur blodsockret har varit de senaste två till tre månaderna. Provet kan också kallas långtidssocker.

Fler undersökningar görs

Det är vanligt att samtidigt ha andra sjukdomar eller besvär när man har typ 2-diabetes.
Därför kan du få göra fler undersökningar och prover. Till exempel kan du få lämna prover som kan visa om du har höga halter av blodfetter eller högt blodtryck.

Behandling

Alla kan sänka nivåerna av blodsocker genom att äta bra och röra på sig. Det är den viktigaste behandlingen.

Du som behöver stöd för att komma igång med träning kan få fysisk aktivitet på recept. Det innebär att du kan få hjälp att hitta fysiska aktiviteter som passar dig. Fråga vårdpersonalen så får du veta mer.

Men de flesta behöver också behandling med läkemedel. Du kan också få behandling mot högt blodtryck och höga blodfetter, om det behövs.

Läkemedel

Det finns flera olika läkemedel som hjälper kroppen att reglera nivåerna av blodsocker. Läkemedlen fungerar på olika sätt. Vilket läkemedel som passar dig bäst kan bero på olika saker.

Många som har typ 2-diabetes behöver få insulin som läkemedel. För en del dröjer det många år innan de behöver ta insulin. Andra behöver insulin redan när de får diagnosen. De som får behandling med insulin kan ibland få insulinkänning. Då sjunker nivåerna av blodsocker mycket eller snabbt.

Vad händer i kroppen?

Insulin är ett hormon som finns i kroppen. Insulin bildas i bukspottskörteln.

Insulinet hjälper kroppen att ta hand om socker som finns i blodet. Blodsocker är viktigt för det ger kroppen energi. Men det ska finnas lagom mycket blodsocker.

Vid typ 2-diabetes blir kroppens celler mindre känsliga för insulin. Det gör att det blir för höga nivåer av blodsocker ibland. Bukspottkörteln behöver då tillverka mer insulin.

Till slut räcker inte det insulin som kroppen tillverkar. Då blir det också för höga nivåer av socker i blodet.

Vad beror typ 2-diabetes på?

Orsaken till att typ 2-diabetes uppstår är inte känd. Men risken att utveckla sjukdomen påverkas till stor del av hur du lever.

• Du som har övervikt eller fetma har ökad risk för typ 2-diabetes.
• Du kan också ha större risk att utveckla sjukdomen på grund av gener som du ärver.
• Du som röker har mycket högre risk för att få diabetes.
• Stress kan göra att risken för typ 2-diabetes ökar. Stress gör kroppen mindre känslig för insulin och då ökar nivåerna av blodsocker.

Komplikationer och följdsjukdomar

Typ 2-diabetes kan öka risken för andra sjukdomar och besvär.

Det här är sjukdomar som är vanligare att få om du har typ 2-diabetes:

• åderförfettning, kärlkramp i benen och kallbrand
• hjärtinfarkt och stroke
• skador på ögats näthinna
• njurskador
• skador på nerver
• svårt att få stånd och svårt att få orgasm.

Graviditet och typ 2-diabetes

Prata med din läkare om du planerar en graviditet eller är gravid. Då kan du få råd om vad du kan göra för att dina nivåer av blodsocker ska vara så bra som möjligt inför och under graviditeten.

Att leva med typ 2-diabetes

Det kan ta tid att vänja sig och acceptera sjukdomen. Men med tiden brukar det bli en naturlig del av tillvaron.

Du kan leva ett bra och aktivt liv med typ 2-diabetes.

Om du rör på dig, äter och dricker hälsosamt, samt har en fungerande behandling kan du leva lika länge som du skulle ha gjort utan sjukdomen.

Kontakten med vården

De flesta som har typ 2-diabetes har regelbunden kontakt med vårdspersonal som har specialkunskaper inom diabetes. Det kan till exempel vara en diabetessjuksköterska eller din läkare på vårdcentralen. De kan ge dig hjälp, råd och stöd om det behövs.

Du bör träffa dem minst en gång per år. Det är för att se hur behandlingen fungerar, och för att upptäcka och behandla eventuella skador som du kan få på grund av diabetes.

Få ögonen undersökta

Du bör regelbundet få dina ögon undersökta med så kallad ögonbottenfotografering. Då kan läkaren upptäcka förändringar på näthinnan som kan orsaka så kallad diabetesretinopati. Det finns behandling som förhindrar att synen försämras.

Hur ofta du behöver få ögonen undersökta beror bland annat på hur länge du har haft diabetes. En ögonmottagning skickar en kallelse till dig när det är dags att undersökas.

Sköt om tänderna

Gå till tandläkaren regelbundet. Anledningen är att höga nivåer av blodsocker under lång tid kan göra det lättare att få tandlossning eller hål i tänderna. Det är även viktigt att sköta tänderna noga.

Berätta för tandläkaren eller tandhygienisten att du har diabetes. Hen kan då ge dig information om hur du ska sköta dina tänder och vad du ska tänka på.

Du kan ha rätt att få särskilt tandvårdsbidrag, STB. Tandvårdsbidraget gör att du inte behöver betala fullt pris för ett tandläkarbesök.

Det finns nationella riktlinjer för diabetes typ 2

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.

Läs mer hos Socialstyrelsen 

Källa 1177: https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/diabetes/  (hämtat 9 november 2023)