Njursjukdomar

Njurar

Njurarna renar blodet från ämnen som inte behövs i kroppen. Sådana ämnen kallas restprodukter. I njurarna bildas urin och restprodukterna lämnar kroppen med urinen. Njurarna är också viktiga för att reglera vattenbalansen, saltbalansen och blodtrycket i kroppen. 

I njurarna bildas urin. Urinen transporteras genom urinledarna. Därefter samlas urinen upp i urinblåsan och fortsätter sedan ut genom urinröret när du kissar. Hur mycket urin som bildas beror på hur mycket vätska det finns i kroppen. 

Njurarna renar kroppen

Njurarnas viktigaste uppgift är att rena kroppen från olika ämnen. Urinämne och gallfärgämnen är exempel på ämnen som kroppen gör sig av med genom urinen.

Njurarna är även viktiga för flera andra funktioner i kroppen:

• De reglerar saltbalansen och vattenbalansen.
• De påverkar blodtrycket.
• De bildar hormoner.
• De stimulerar bildningen av röda blodkroppar.
• De reglerar balansen av salt och syra i blodet.

Njuren består av barken, märgen och njurbäckenet
Njurarna omges av tjock, stram bindväv och mycket skyddande fett. Njurens yttersta lager kallas barken. Innanför barken ligger märgen. Märgen är uppdelad i 10 –15 så kallade njurpyramider. Pyramidernas spetsar kallas papiller. Papillerna har kontakt med det så kallade njurbäckenet. Njurbäckenet samlar upp urinen. Urinen lämnar sedan njuren genom urinledaren.

Nefronet renar blodet
I varje njure finns ungefär 1 miljon nefron. Ett nefron är den lilla enhet där blodet renas och urinen bildas.

Nefronet består av två delar:

• Njurkroppen som är ett litet kärlnystan. Njurkroppen ligger i barken.
• Njurkanalerna som är ett system av kanaler omgivna av små blodkärl. Kanalerna töms i njurbäckenet. Njurkanalerna finns i både barken och märgen.

Stora mängder blod passerar genom njuren
Ungefär en fjärdedel av blodet som hjärtat pumpar ut varje minut när du är i vila går till njurarna. Det innebär att ungefär 1 500 liter blod passerar genom njurarna varje dygn.

Följande sjukdomar berör njurarna: 

• Njurinflammation
• Njursten
• Njursvikt
• Njurcancer

Njurinflammation

När du har njurinflammation fungerar inte njurarna som de ska. Många som får en njurinflammation blir helt friska. Men det är viktigt att du får behandling om inflammationen inte läker av sig själv. Det finns olika typer av njurinflammation som kan ge olika symtom och behöva olika behandling. Både vuxna och barn kan få njurinflammation. Njurinflammation kallas också glomerulonefrit.

Njurarna är viktiga för flera funktioner i kroppen. Vid en njurinflammation fungerar inte njurarna som de ska vilket  påverkar kroppen på olika sätt. I njurarna renas blodet genom små nystan av mycket tunna blodkärl som kallas glomeruli. Vid njurinflammation skadas dessa blodkärl och då kan inte blodet renas som det ska. Skadliga ämnen och vatten kan då bli kvar i kroppen. Samtidigt kan viktiga ämnen som kroppen behöver läcka ut i urinen.

Det finns tre grupper av njurinflammationer:

• Njurinflammationer som beror på någon form av infektion i kroppen, till exempel en infektion i halsen.
• Njurinflammationer som hör ihop med att du redan har någon sjukdom i blodkärlen.
• Njurinflammationer som beror på en sjukdom där immunförsvaret angriper den egna kroppen, till exempel SLE.

Symtom

Det finns olika typer av njurinflammation. De kan ge olika symtom och behöva olika behandling. Det är vanligt att inte ha några symtom alls vid njurinflammation. Därför upptäcks ofta inte sjukdomen förrän du lämnar ett blodprov eller urinprov av någon annan anledning. Det kan till exempel vara i samband med en hälsokontroll.

Ett vanligt symtom på njurinflammation är att kroppen samlar på sig mer vätska än den behöver. Det kan till exempel märkas så här:

• Dina fötter och underben blir svullna.
• Ditt ansikte och dina ögonlock svullnar under natten.
• Du kan gå upp flera kilo i vikt under kort tid.
• Din urin bildar ett skum när du kissar.
• Du har blod i urinen.

Mycket kraftig svullnad
Vid en del njurinflammationer kan svullnaderna av benen och ögonlocken bli mycket kraftiga. Svullnaden kallas för ödem och beror på att blodkärlen inte kan behålla all vätska i blodkärlen. Då läcker vätska ut i den omgivande vävnaden och du blir svullen.

Undersökningar och utredningar

Du får berätta för läkaren om du har haft någon annan sjukdom som kan påverka njurarna. Det kan till exempel vara att du har haft en sjukdom i blodkärlen, en sjukdom som kan påverka hur njurarna fungerar eller om du nyligen haft en infektion i kroppen.

Behandling

Du får behandling med läkemedel för att läka inflammationen och skydda njurarna. Ibland läker njurinflammationen efter en tids behandling och kommer inte tillbaka. Ibland kan du behöva få behandling flera gånger med olika läkemedel.

Läkemedel mot högt blodtryck och mot protein i urinen
Du kan få läkemedel som sänker blodtrycket. Samma läkemedel används för att minska mängden protein som läcker ut i urinen.

Läkemedel vid risk för blodproppar
Du kan ibland behöva ta läkemedel som minskar risken för blodproppar.

Läkemedel för att minska blodfetter
Du kan ibland behöva ta läkemedel som sänker halterna av blodfetter om de är för höga.

Vätskedrivande läkemedel för att minska svullnad i fötterna och benen
Du får behandling med vätskedrivande medel om du har en njurinflammation som gör att dina fötter och ben svullnar. Behandlingen gör att du måste kissa oftare än vanligt eftersom läkemedlen driver ut vätskan ur kroppen. Du kan mäta att mer vätska drivs ut ur kroppen genom att väga dig varje morgon. Du känner ofta själv om vätskan i kroppen minskar eller ökar.

Antibiotika om du har en infektion
Ibland kan njurinflammationen bero på att du har eller nyligen har haft en infektion i kroppen som orsakas av bakterier. Ofta räcker det att du får behandling med antibiotika. När bakterieinfektionen försvinner går också njurinflammationen över.

Kortisontabletter mot inflammation i blodkärlen
En del kan behöva få behandling med kortisontabletter under en tid. Det är för att själva inflammationen i njurarnas blodkärl ska gå över. I början är det vanligt att få ganska höga doser kortison, men de minskas gradvis under behandlingens gång.

Cytostatika
Du kan ibland få behandling med cytostatika. Det kan vara om behandlingen med kortison inte räcker. Cytostatika är ett samlingsnamn för läkemedel som hämmar celler på olika sätt.

Behandling som hindrar att njurarna skadas mer
Ibland fungerar inte behandlingen som ska minska och bota själva inflammationen. Behandlingen kan exempelvis vara det här:

• Behandling som skyddar njurarna från ytterligare skador av högt blodtryck.
• Behandling som hindrar att det blir komplikationer som en följd av att njurarnas funktion har skadats. Det kan till exempel vara behandling som sänker blodfetterna.

Ibland behövs dialys eller transplantation
Det tar ibland lång tid innan en njurinflammation upptäcks. Ibland kan de ta flera år, och upptäcks då ofta i samband med att du söker för något annat hälsobekymmer. Skadorna på de små blodkärlen i njurarna kan då ha hunnit bli svåra att behandla och läka. Då kan du behöva få behandling under lång tid, ibland under resten av livet. En njurinflammation kan ibland göra att dina njurar fungerar allt sämre. Då kan det behövas behandling med dialys eller en njurtransplantation.

Njursten

 Njursten kan bildas av salter i urinen. Stenarna är oftast mycket små och spolas ut med urinen utan att du märker det. Ibland kan en sten bli större och fastna i urinledaren. Då kan du få mycket ont i ena sidan eller i ryggen. Det kallas att få ett njurstensanfall. Ibland kan du behöva behandling på sjukhus. Du har oftast ont i omgångar. Det beror på att det gör ont när urinledaren dras samman för att pressa urinen vidare. Då kan du ha svårt att vara stilla. Ibland kan du ha urinvägsinfektion samtidigt. Njuren kan skadas om en sten hindrar urinen i två till tre veckor. Njurstenar kan bildas om du till exempel har druckit för lite vätska eller om du har blivit uttorkad av till exempel diarréer.

Människan har två njurar som finns på varsin sida om ryggraden, ovanför midjan. Njurarnas viktigaste uppgift är att rena blodet från ämnen som inte behövs i kroppen, så kallade restprodukter. Njurarna bildar urin som består av restprodukter och vätska som kroppen inte behöver. Läs mer om hur njurarna fungerar.

Så bildas njurstenar
Urinen innehåller olika salter. Dessa salter kan ibland bilda kristaller. Det sker om koncentrationen av salterna blir för hög, eller om balansen mellan salterna är rubbad. Då kan kristallerna bilda stenar. I början är njurstenarna små som sandkorn och följer lätt med urinen ut ur kroppen.

Symtom

Njursten behöver inte ge några besvär. Då kan stenen upptäckas av en slump, om du till exempel blir undersökt med röntgen eller ultraljud av andra skäl. Du får ofta ett eller flera av de här symtomen om du har en njursten:

• Du kan få mycket ont i nedre delen av ryggen eller i ena sidan, där stenen sitter. Det kan också göra ont ner mot underlivet eller ljumsken.
• Det gör ofta ont på ett skärande eller krampande sätt. Det kan också kännas dovt och molande.
• Det gör ont i omgångar. Då kan du ha svårt att vara stilla. Det är vanligt att vanka fram och tillbaka, eller vrida dig om du ligger ner. När det inte gör ont mår du som vanligt, eller har bara lite ont.
• Det kan göra så ont att du blir kallsvettig eller illamående. Du kan känna dig uppblåst i magen.
• Du kan få feber.
• Du kan få blod i urinen.
• Du kan få urinvägsinfektion som kommer tillbaka flera gånger.

Hög feber kan tyda på infektion
Du kan ha en njursten samtidigt med en urinvägsinfektion. Ibland beror infektionen på stenen. Stenen kan stängas in om urinvägsinfektionen finns i njurbäckenet. Då kan du få hög feber och blodförgiftning som kan vara livshotande.

Det är viktigt att du blir undersökt om du har väldigt ont utan att du vet vad det beror på och om det inte går över av sig själv. Risken för att njuren ska skadas ökar om du samtidigt har en urinvägsinfektion.

Behandling

Det finns olika behandlingar om du har en njursten som ger besvär. Njurstenen kommer oftast ut av sig själv efter en tid. Ibland kan du behöva behandling som minskar stenens storlek.  Du kan pröva att lindra besvären med receptfria smärtstillande läkemedel om du har haft besvär av njursten tidigare och känner igen symtomen. Besvären kan gå över och då behöver du inte söka vård. Men du ska alltid söka vård om du fortsätter att ha ont trots att du tar smärtstillande läkemedel, eller om du får feber.

Behandling på sjukhus 

Du kan behöva få behandling på sjukhus. Det är om du har mycket ont trots att du tar smärtstillande läkemedel, om stenen gör att du har svårt att kissa, eller om du får feber. Då är det vanligt att få smärtstillande medel direkt i blodet, genom en venkateter i handen eller armen. Du får stanna på sjukhuset tills dina symtom har gått över.

Om stenen kommer ut av sig själv

Små stenar kommer ofta ut av sig själv efter en tid när du kissar. De är mindre än fem millimeter. Du behöver oftast bli undersökt med röntgen när stenen har kommit ut. Efter två veckor är det vanligt att bli undersökt med röntgen igen. Det är för att läkaren vill se att stenen är borta.

Behandling om stenen inte kommer ut av sig själv

Njurstenen behöver tas bort om den är stor och inte kan komma ut med urinen. Då finns det olika behandlingar som du kan få. Det kan till exempel vara:

• Stötvågsbehandling, som också kallas ESVL
• Titthålsoperation, som också kallas perkutan stenextraktion
• Behandling med laser, som också kallas uretäroskopi

Ibland kan stenen behöva tas bort med operation om den är mycket stor, men det är ovanligt.

Komplikationer – pyelonefrit

Du kan få en så kallad avstängd njurbäckeninflammation om du har mycket ont av njurstenen och samtidigt får feber. En sådan inflammation kallas också för pyelonefrit.

Viktigt att få vård snabbt
Det kan vara livshotande att ha en infektion i njurbäckenet som beror på att en sten i urinledaren hindrar flödet av urin. Du behöver vårdas på sjukhus och bland annat få behandling med antibiotika.

När urinen inte kan rinna ut samlas den i njurbäckenet och spänner ut njuren. Det gör att njurens vävnad skadas. Det ökade trycket gör också att bakterier pressas in i blodbanan. Då kan du få blodförgiftning, som också kallas sepsis.

Förebyggande behandling

Ungefär hälften av alla som har haft njursten får det igen inom tio år.

Drick mycket vätska varje dag
Njurstenar bildas lättare om du till exempel har druckit för lite vätska eller om du har blivit uttorkad av till exempel diarréer. För att förebygga att det inte bildas nya njurstenar är det bra att ta som vana att dricka mycket vätska, minst två liter per dygn. Då blir urinen mer utspädd och risken minskar för att kristaller ska bildas.

Läkemedel i förebyggande syfte
Förutom att du själv kan dricka mer vätska i vardagen kan du också få behandling med läkemedel i förebyggande syfte. Du får behandlingen för att det inte ska bildas fler njurstenar. Det får du efter att du har blivit undersökt av en läkare som är specialiserad på njurstenar, oftast en urolog. Ibland gör hen en så kallas stenutredning. Då tar hen reda på vad som har orsakat njurstenen. Vilket läkemedel du får beror på vad som orsakar njurstenen.

Kan bero på en skada eller en infektion
Njursten bildas också lättare om urinens surhetsgrad är förändrad. Det kan antingen bero på en medfödd skada eller orsakas av en infektion.

Kan vara ärftligt
Njursten är en relativt vanlig sjukdom. Du kan ha lättare att få njursten om du har vissa gener. Gener är anlag som man ärver från sina genetiska föräldrar.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du tror att du har njursten. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Njursvikt

Vid njursvikt klarar njurarna inte av att rena kroppen. Då stannar skadliga ämnen och vatten kvar i kroppen som annars hade följt med urinen ut. Njursvikt kan vara akut eller kronisk. Behandlingen som du får beror på vilken typ av njursvikt och vilka besvär du har. Hur mycket skadliga ämnen som blir kvar i kroppen beror på hur mycket njurarna påverkas.

Den vanligaste formen av njursvikt är kronisk njursvikt. Då har man ofta en njursjukdom som gör att njurarna blir sämre med tiden. Ofta tar det flera år innan symtomen på kronisk njursvikt märks. Vid akut njursvikt kommer besvären snabbt, inom några dagar eller ett par veckor. De flesta blir helt friska efter att ha haft akut njursvikt.

Symtom

Du får oftast inga symtom om njurarna bara fungerar lite sämre. Däremot kan du märka till exempel det här:

• Det finns blod i urinen när du kissar.
• Urinen skummar när du kissar.
• Dessa symtom beror då på en njurinflammation
• Du känner dig trött
• Du har klåda på kroppen
• Du har sämre aptit
• Du mår illa och kräks
• Du får svullna ben
• Du får svårt att andas

Vad beror akut njursvikt på?

Akut njursvikt utvecklas inom några dagar eller ett par veckor. Det kan finnas flera orsaker till akut njursvikt. En vanlig orsak är att för lite blod passerar genom njurarna. Det kan till exempel uppstå vid olyckor där man förlorar mycket blod. Några andra exempel är vid en kraftig allergisk reaktion eller vid sepsis, även kallad blodförgiftning. Då kan även andra organ fungera sämre. Om det uppkommer ett hinder för urinen att lämna njurarna kan de skadas så mycket att njurarna slutar att fungera. Akut njursvikt kan också bero på någon sjukdom i njurarna men det är ovanligt.

• Du kan få akut njursvik av plötslig vätskebrist 
• Du kan få akut njursvikt om du har blivit förgiftad av giftig svamp
• Du kan få akut njursvikt om du har fått stora skador på en eller flera muskler
• Du kan få njursvikt av läkemedel som kan göra blodflödet sämre 
• Du kan få njursvikt om det finns hinder i urinvägarna
• Du kan få njursvikt av virussjukdomen sorkfeber som är en akut inflammation i njurarna 
• Du kan få njursvikt av blodsjukdomar och reumatiska sjukdomar

Vad beror kronisk njursvikt på?

Vid kronisk njursvikt är det vanligast att njurarna långsamt blir sämre under många år. Det kan till exempel vara under 10 till 30 år. De vanligaste orsakerna till kronisk njursvikt är dessa:

• Njurinflammation
• Diabetes typ 1 och diabetes typ 2 som du har haft under en längre tid
• Kraftig åderförfettning

Här är exempel på mindre vanliga orsaker till kronisk njursvikt:

• Ärftliga njursjukdomar – exempel är polycystisk njursjukdom.
• En del blodsjukdomar och reumatiska sjukdomar – exempel är myelom, granulomatös polyangit och SLE
• Hinder i urinledarna eller urinblåsan som har gjort det svårt att kissa en längre tid. Ett exempel kan vara förstorad prostata.
• Högt blodtryck under en längre tid

Behandling

Behandling vid akut njursvikt

Du får behandling för orsaken till att njurarna fungerar sämre. Det kan till exempel vara att du får något av detta:

• Du får vätska genom dropp om du har vätskebrist
• Du får en kateter i urinblåsan om prostatan hindrar urinen

Du kan behöva få behandlingen på sjukhus under en kortare tid. En del kan behöva vårdas på en intensivvårdsavdelning tills njurarna fungerar som de ska igen. De flesta blir helt friska efter att ha haft akut njursvikt.

Behandling vid kronisk njursvikt

Vid kroniska njursjukdomar blir njurarna långsamt sämre och leder på lång sikt till njursvikt. Det finns ingen behandling som gör att du blir helt frisk. Behandlingen som du får ska bromsa att njurarna blir sämre. Du kan få en bra njurfunktion igen om du får en transplanterad njure från en annan person. Kronisk njursvikt kan ge olika symtom. Här kan du läsa om vanliga behandlingar som hjälper vid olika symtom. En del exempel är behandlingar med läkemedel, andra är sådant som du kan göra själv. Exempelvis kan du få: 

• Läkemedel mot högt blodtryck
• Järn som kan hjälpa mot trötthet
• Tabletter mot illamående och kräkningar
• Vätskedrivande läkemedel
• Läkemedel, krämer och ljusbehandling vid klåda
• Vaccin om du är känslig mot infektioner
• Du kan få ändrad kost och läkemedel – exempelvis undvika kalium, behandla med D-vitamin, äta kost med mindre protein kan hjälpa mot flera symtom
• Träning är bra på flera sätt

Dialysbehandling vid svårare njursvikt

När njurarna fungerar mycket sämre kan du få besvär som inte kan behandlas med läkemedel eller genom att du ändrar kosten. Då behöver du dialysbehandling eller en njurtransplantation.Det finns bloddialys och bukhinnedialys. Vid bloddialys renas blodet i en dialysmaskin. De flesta får sin behandling på en dialysavdelning, men en del får sin behandling hemma. Vid bukhinnedialys är det din egen bukhinna som används som filter. De flesta som har bukinnedialys sköter sin behandling själv.

Njurtransplantation
En njurtransplantation är en operation där en transplanterad njure ersätter dina njurar som inte längre fungerar. Du kan få en njure av en person som lever eller en person som nyligen har dött. Det kan ta tid att återhämta sig efter en njurtransplantation, men de flesta mår mycket bra efter en tid.

En del har större risk att få njursvikt

Njurarna blir långsamt sämre med åldern hos alla människor. Men åldrandet leder inte automatiskt till njursvikt som behöver behandlas. Du som har diabetes eller högt blodtryck har en ökad risk att få njursvikt.

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om du har ett eller flera av följande besvär:

• Du är mycket trött, mår illa och det kliar på kroppen
• Du har blod i urinen eller har skummande urin
• Du kissar betydligt mindre än vanligt

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Njurcancer

Njurcancer innebär att en cancertumör har uppstått i en njure. Cancer i båda njurarna är ovanligt. Det finns olika typer av njurcancer. Det går att bli av med cancern om den upptäcks tidigt. Annars finns behandling som gör att sjukdomen utvecklas långsammare.

Njurcancer innebär att det har bildats en cancertumör i någon av njurarna. Att få cancer i båda njurarna samtidigt är ovanligt. Då brukar sjukdomen vara ärftlig. Celler från cancertumören kan sprida sig och bilda dottertumörer i till exempel lungorna, levern, hjärnan eller skelettet. Dottertumörer är samma sak som metastaser.

Det går oftast att bli av med cancern om den upptäcks när den fortfarande bara finns i njuren. En del får återfall. Det betyder att sjukdomen kommer tillbaka. Möjligheten minskar att bli av med cancern om den kommer tillbaka eller om den har hunnit sprida sig. Det kan ändå gå att leva bra i flera år med hjälp av behandlingar som gör att sjukdomen utvecklas långsammare.

Wilms tumör och njurbäckencancer
Wilms tumör är en form av njurcancer som främst barn och ungdomar kan få. Men det är mycket ovanligt att barn och ungdomar får cancer.

Symtom

De flesta med njurcancer har inte känt av några symtom när de får diagnosen. Sjukdomen har upptäckts av en slump när de har undersökts för något annat besvär. Men en del märker av sjukdomen. Då är det vanligt med ett eller flera av följande symtom:

• Blod i urinen
• Knöl i magen
• Ont i sidan av ryggen
• Minskad vikt trots oförändrade vanor.
• En del känner sig sjuka, har haft feber länge eller är ovanligt trötta

Symtomen behöver inte bero på cancer utan kan ha andra orsaker.

Undersökningar och utredningar

Utredningen följer ett standardiserat vårdförlopp om läkaren har starka skäl att tro att du har njurcancer. Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att det går så snabbt som möjligt att bli undersökt och få svar på de undersökningar som behövs. Det är vanligt med olika undersökningar för att läkaren ska kunna säga vad besvären beror på.

Behandling 

Det går att få behandling för att bli av med cancern om den bara finns i njuren. Det är vanligast att bli opererad. En operation i njuren innebär att en del av njuren tas bort, eller hela njuren. Det beror på hur stor cancertumören är och var i njuren den finns.

Så kallad lokal ablation innebär att cancertumören kyls eller värms bort. Det kan vara ett alternativ om du har en eller flera små cancertumörer i njuren, eller om det är bättre att inte bli opererad. Så kan det vara om du till exempel har andra allvarliga sjukdomar.

En del oförändrade cancertumörer behöver inte behandlas. Då räcker det i stället att du kommer på regelbundna undersökningar.

Behandling om njurcancern har spridit sig

Det är svårare att bli av med sjukdomen om den har spridit sig till andra delar av kroppen. Då går det i stället att få behandling som främst saktar ner och lindrar sjukdomen. En grupp med olika specialister på njurcancer rådgör med varandra och föreslår sedan en eller flera olika behandlingar som de bedömer blir bäst för dig.

Hur påverkas livet av njurcancer?

När behandlingen är klar kallas du till regelbundna återbesök för att se hur du mår och för att se om cancern har kommit tillbaka. Det varierar hur många återbesök som behövs. Det är vanligt att du kallas oftare i början och mer sällan ju längre tiden går. För en del kan återbesöken upphöra efter fem år, andra behöver fortsätta längre.

Kroppen kan klara sig med en njure
Kroppen kan fungera som vanligt även om ena njuren har opererats bort. Du behöver vara extra försiktig med läkemedel som kan påverka den njure som du har kvar.

En del får njursvikt
Ibland kan sjukdomen eller en njuroperation leda till kronisk njursvikt.

Trötthet kan ha olika orsaker
Många som har cancer känner sig mycket trötta. Det kan påverka tillvaron och dina relationer på olika sätt. Det finns hjälp att få och en del som du kan göra själv för att det ska kännas bättre. 

 

Källa 1177: 

https://www.1177.se/Stockholm/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/njurar-och-urinvagar/

https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/njurar-och-urinvagar/

https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/njurar-och-urinvagar/njurinflammation--glomerulonefrit/

https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/njurar-och-urinvagar/njursten/

https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/njurar-och-urinvagar/njursvikt/

https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/cancer/cancerformer/njurcancer/

 (hämtat 6 december 2023)