Anemi

Anemi

Anemi, blodbrist, innebär att du har för lite röda blodkroppar i blodet. De röda blodkropparna behövs för attkroppens olika organ ska få tillräckligt med syre. Blodbrist kan göra att du blir trött, yr och får huvudvärk. Ofta går det att återställa mängden röda blodkroppar med hjälp av läkemedel. 

Det finns olika varianter av blodbrist. Vanligast är blodbrist som beror på för lite järn och blodbrist orsakad av andra sjukdomar. Brist på vitamin B12 kan också ge blodbrist. Anemi är det latinska namnet för blodbrist.

Järn är ett mineralämne som du får i dig genom maten. Kroppen behöver järn för att bilda hemoglobin, som finns i de röda blodkropparna. Hemoglobin fångar upp och transporterar syre, som kroppen behöver för bland annat blodbildning, ämnesomsättning och energitillverkning.

Blodbrist som beror på att du har för lite järn kallas för järnbristanemi. Blodbrist kan även bero på att du har för lite av vitamin B12. Du kan även ha blodbrist av andra anledningar.

Symtom

De röda blodkropparna har till uppgift att transportera syre som man andas in till alla delar av kroppen. Syre behövs för de flesta av kroppens funktioner, till exempel blodbildning, ämnesomsättning och energiproduktion. Det gör att brist på röda blodkroppar kan ge många olika symtom.

Det här är vanliga symtom vid blodbrist:

• Du känner dig trött och orkeslös.
• Du har svårt att koncentrera dig.
• Du känner dig yr.
• Du känner att du blir andfådd lättare än förut.
• Du får hjärtklappning.
• Du får huvudvärk.
• Du får öronsus.

Det är hur svår blodbristen är som avgör hur mycket symtom du får. Men kroppen kan också anpassa sig om blodbristen ökar långsamt så att besvären ibland är lindriga trots att blodbristen är svår. Förmågan till anpassning är olika från person till person.

Vad kan jag göra själv? 

Du får i dig järn med maten som du äter. För de flesta räcker det att äta varierat för att få i sig tillräckligt med järn. Du bör äta mat som innehåller extra mycket järn om du vet att du har haft låga järnvärden tidigare.

Det finns mycket järn i kött, fisk, ägg och inälvsmat. Det gäller även mat som är rik på blod, till exempel blodpudding. Det finns även järn i exempelvis fullkornsprodukter, potatis, spenat, bönor, nötter, frön och linser.

Att dricka te, kaffe eller mjölk tillsammans med maten gör det svårare för kroppen att ta upp järn. Frukt, bär, grönsaker och rotfrukter som innehåller C-vitamin gör det däremot lättare för kroppen att ta upp järn från maten.

Receptfria kosttillskott med järn innehåller vanligtvis bara små mängder järn och är inte effektiva om du har blodbrist. Men det finns även kosttillskott med högre järninnehåll. Du bör rådgöra med en läkare om vad du behöver.

Behandling

Det är orsaken till blodbristen som avgör vilken behandling du får. Det gör att behandlingen inte kan påbörjas förrän läkaren vet vad som är orsaken till blodbristen. Du kan däremot få tillskott av järn på en gång om du har blodbrist på grund av för lite järn.

Järntabletter eller sprutor med järn
Blodbrist som beror på att du har för lite järn kan oftast behandlas med järntabletter. Det är vanligt att få vissa biverkningar av järntabletter. Det kan till exempel vara illamående, förstoppning eller diarré. För att undvika biverkningarna kan du till en början ta tabletterna efter en måltid. Om det går bra bör du pröva att ta dem på fastande mage, eftersom mer järn då tas upp i kroppen. Du kan få sprutor med järn i stället för järntabletter om du inte tål dem.

Det finns andra läkemedel som kan påverka upptaget av järn. De bör inte tas vid samma tillfälle. Därför är det viktigt att läkaren får veta om du använder andra läkemedel.

Behandling vid kronisk blodbrist
I vissa fall är orsaken till blodbristen mer bestående. Det kan till exempel bero på att det blöder mycket när du har mens. Det räcker inte med tillfällig järnbehandling om orsaken till din blodbrist är mensblödningar, utan du behöver då få underhållsbehandling med järn. Dina värden för blod och järn behöver också mätas regelbundet ända tills menstruationerna upphör. För vissa räcker det med järntabletter ett antal dagar per månad, medan andra kan behöva större tillskott av järn. Det finns flera andra typer av kronisk blodbrist som behandlas på andra sätt.

Vitamintillskott
Blodbrist som beror på en brist på vitamin B12 eller folsyra behandlas med tillskott av dessa ämnen. B12 kan du få som sprutor eller tabletter. Folsyra kan du få som tabletter.

Blodtransfusioner
Du som har mycket lågt blodvärde och kraftiga symtom kan behandlas med blodtransfusion. Då tillförs nytt blod till kroppen. Du kan få regelbundna blodtransfusioner om blodbristen är bestående och svår och inte kan behandlas på annat sätt. Detta gäller framför allt vid vissa blodsjukdomar. Blodtransfusion ges också vid stora blodförluster, till exempel vid olyckor.

Sjukdomar som orsakar blodbristen behandlas
Ibland beror blodbristen på en sjukdom som påverkar hur blodet bildas. Då får du behandling mot sjukdomen som orsakar blodbristen och även mot själva blodbristen.

Vad beror blodbrist på?

Blodbrist innebär att man har för få röda blodkroppar i blodet. Det gör att man även har för liten mängd hemoglobin i blodet. Hemoglobin är det ämne som behövs för att transportera syre runt i kroppen.

Det finns tre olika typer av blodbrist:

• Blodbrist som beror på förlust av blod, det vill säga en blödning.
• Blodbrist som beror på att kroppen inte tillverkar tillräckligt mycket röda blodkroppar.
• Blodbrist som beror på att de röda blodkropparna faller sönder i förtid.

Blödningar
Den vanligaste orsaken till blodbrist är blodförlust. Mens är den vanligaste orsaken till järnbrist och blodbrist. Du kan få blodbrist om mensen är riklig. Men du kan få blodbrist även om din mens inte är riklig. Då beror det på att du inte får i dig tillräckligt med järn med maten.

Blodbrist kan också orsakas av tumörer i tarmen eller magen, kroniska tarmsjukdomar, magsår och stora blödningar vid till exempel olyckor. Blodbrist på grund av blödning leder till järnbrist, eftersom de röda blodkropparna innehåller mycket järn.

Brist på järn utan blödning
Du kan också få blodbrist om du har för lite järn i kroppen av något annat skäl. Järn behövs för att kroppen ska kunna tillverka hemoglobin. Hemoglobin är det ämne som ger blodet dess röda färg. Hemoglobin fångar upp syre och transporterar det från lungorna och vidare ut i kroppen. Brist på järn leder till brist på hemoglobin. Det gör att kroppen inte får tillräckligt med syre.

Brist på vitamin B12
Vitaminet B12 är nödvändigt för att röda blodkroppar ska bildas. Vitamin B12 kan inte bildas i kroppen, utan du får i dig det genom maten du äter. Brist på B12 kan uppstå på flera sätt. Perniciös anemi är en speciell typ av blodbrist som gör att du har antikroppar mot ett protein som behövs för att kunna ta upp B12 från maten.

Bristen kan också uppstå om du har en sjukdom som ger sämre upptag av flera olika näringsämnen, som till exempel vid celiaki. Då är det vanligt med en kombination av järnbrist och brist på vitamin B12.

Produktionen av röda blodkroppar är för låg
Benmärgen är det organ som tillverkar röda blodkroppar. Blodbrist kan därför uppstå vid vissa sjukdomar i benmärgen eller om benmärgen påverkas av andra sjukdomar. Exempel på benmärgssjukdomar är leukemi och andra blodsjukdomar. Sjukdomarna kan störa bildningen av alla typer av blodkroppar.

Många andra typer av sjukdomar kan försämra benmärgens förmåga att tillverka röda blodkroppar. Det gäller till exempel ledgångsreumatism, kroniska tarmsjukdomar, kroniska njursjukdomar och de flesta cancersjukdomar.

Blodbristen kan uppstå om du har en kronisk njursjukdom. I njurarna tillverkas det hormon som styr bildningen av röda blodkroppar. Hormonet kallas erytropoetin och förkortas Epo. För att kompensera för blodbristen vill kroppen öka tillverkningen av Epo, men det fungerar dåligt om du har en kronisk njursjukdom.

Sjukdomar då de röda blodkropparna går sönder i förtid
En ovanlig typ av blodbrist beror på att de röda blodkropparna går sönder i förtid. Det kallas hemolys.

En röd blodkropp har vanligtvis en livslängd på ungefär 120 dagar. Sedan bryts den ner. En blodbrist som kallas hemolytisk anemi uppstår om de röda blodkropparna bryts ner så snabbt att din kropp inte hinner bilda nya. Det beror ofta på att kroppen bildar antikroppar mot de egna röda blodkropparna. Detta kallas för en autoimmun reaktion och innebär att immunsystemet uppfattar någon typ av celler i kroppen som främmande och bildar antikroppar mot dessa. Det är en mycket vanlig orsak till olika sjukdomar i kroppen. Det finns flera olika typer av hemolytisk blodbrist. Vissa av dem beror på gener.

Ärftliga blodbristsjukdomar
Det finns också några ärftliga blodbristsjukdomar som gör att de röda blodkropparna går sönder i förtid men som inte är autoimmuna sjukdomar. Ett exempel är thalassemi, som gör att vissa delar av hemoglobinet inte bildas på rätt sätt. Sjukdomen är ovanlig i Sverige, men vanlig till exempel i mellanöstern. Du bör berätta för din läkare om någon i din genetiska släkt har thalassemi.

Blodbrist är vanligare hos personer som har mens, är gravida eller har gått igenom en förlossning och beror då på blodförlust eller ökat behov. Blodbrist är också vanligare hos personer som är äldre. Det beror på att vissa får en något minskad blodbildning med stigande ålder. Det beror också på att många av de sjukdomar som orsakar blodbrist är vanligare hos äldre

 

Källa 1177: 

https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/hjarta-och-blodkarl/blodsjukdomar/blodbrist/

https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/hjarta-och-blodkarl/blodsjukdomar/blodbrist-pa-grund-av-for-lite-jarn/

(hämtat 30 november 2023)