Astma

Astma

Astma är en sjukdom i luftvägarna som gör att det ibland blir svårt att andas. Det är också vanligt med långvarig hosta. Behandlingen består bland annat av olika läkemedel som du andas in. Med rätt behandling minskar eller försvinner oftast besvären.

Astma kan delas in i två olika typer. Den ena är astma som inte beror på allergi och den andra är astma som beror på allergi. Hos vuxna är det vanligast att ha astma som inte beror på allergi, medan det hos barn är vanligast med astma som beror på allergi.

Symtom 

Det här är vanliga symtom vid astma:

• Du får anfall som gör att det snabbt blir mycket svårare att andas. Det kan upplevas som att hålla för näsan och andas genom ett sugrör.
• Du andas med ett pipande och väsande ljud.
• Du har långvarig hosta varje gång du är förkyld.
• Du har långvarig hosta som du inte kan hitta någon förklaring till. Hostan kommer ofta på natten.
• Du andas tungt och hostar när du anstränger dig fysiskt, till exempel när du motionerar.
• Symtomen är i stort sett likadana, oavsett vilken typ av astma du har.

Symtomen är i stort sett likadana, oavsett vilken typ av astma du har.

Besvären kommer i perioder

Besvären vid astma kommer i perioder. Ibland kan du känna dig helt frisk och ibland kan du ha stora besvär. Det är vanligt att förkylningar och andra infektioner i luftvägarna gör att besvären blir större. Du kan också få större besvär när du anstränger dig fysiskt. Det är vanligast om astman inte är tillräckligt behandlad.

Vad händer i kroppen?

Astma beror på en kronisk inflammation i slemhinnorna i luftrören. Inflammationen gör att slemhinnorna svullnar och det blir svårt för luften att komma till och från lungorna. Slemhinnan i luftrören blir också extra känslig av inflammationen. Ofta bildas det också mer slem i luftrören.

Vid ett astmaanfall händer flera saker samtidigt i luftrören. Slemhinnan i luftrören svullnar, musklerna runt luftrören dras ihop. Det bildas segt slem som kan täppa igen de små luftrören som leder ut i lungorna. Det gör att det blir tungt att andas. Många får också hosta.

Vad beror astma på?

Det finns vissa saker som kan ge astmabesvär eller göra besvären värre.

Vid astma både med och utan allergi

Kall luft, starka dofter och rök är exempel på sådant som kan ge astmabesvär. Även till exempel stress, fysisk ansträngning och infektioner i luftvägarna kan göra att du får mer astmabesvär. Du som har astma med allergi kan även få astmabesvär om du kommer i kontakt med det du är allergisk emot. Det kan till exempel vara pollen, pälsdjur, kvalster eller andra allergiframkallande ämnen.

Astma kan starta i alla åldrar

Astma kan starta i alla åldrar. Astma som startat i vuxen ålder kan ha att göra med ämnen på arbetsplatsen, exempelvis kemikalier, damm eller annat som irriterar luftvägarna.

Olika hur mycket astma påverkar

Det skiljer sig från person till person, hur kraftig astman är och hur den påverkar livet. Vissa får bara besvär vid enstaka tillfällen medan andra jämnt har besvär trots att de är noggranna med sin behandling.

Andra sjukdomar kan påverka astma

Har du magsaftsreflux kan du få mer besvär av din astma, särskilt på nätterna. Uppstötningarna beror på att surt maginnehåll åker upp i matstrupen. Den mycket sura magsaften retar luftrören som drar ihop sig. Du kan även få mer astmabesvär om du har andningsuppehåll under sömnen, så kallad sömnapné.

Behandling vid astma

Behandlingen är i stort sett likadan, oavsett vilken typ av astma du har. Men det gäller inte alltid. Vid astma som beror på allergi kan man ibland behöva allergivaccination. Det kallas också allergen immunterapi. Vid svår astma bestäms behandlingen efter vilken sorts astma man har.

Mål med behandlingen

• Det här är målen med behandlingen vid vanlig astma:
• Du ska inte ha några astmasymtom.
• Du ska inte hindras av astman i ditt liv.
• Du ska inte vakna på natten på grund av astman.
• Du ska inte behöva ta extra luftrörsvidgande läkemedel.
• Du ska inte ha några besvärande biverkningar av dina läkemedel.
• Du ska inte ha perioder där dina astmabesvär plötsligt blir större.
• Dina lungor ska fungera utan att du får besvär.

Prata med en läkare om vad du kan göra om du har besvär trots din behandling.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har astma. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.

Om det är bråttom
Kontakta genast en vårdcentral eller en jourmottagning om du har astma och plötsligt får svårt att andas och dina läkemedel inte hjälper. Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning. Ring genast 112 om du får mycket svårt att andas, trots att du har använt dina läkemedel.

Undersökningar och utredningar

För att läkaren ska kunna ställa diagnos behöver du delta i en utredning. Du får berätta om dina besvär och om det är något särskilt som gör att du får dem. Läkaren gör en kroppsundersökning och undersöker hur dina lungor fungerar.

Undersökning av hur lungorna fungerar
Den vanligaste metoden är spirometri. Då mäts hur mycket luft du kan blåsa ut och hur snabbt det går. Det är svårare att blåsa ut luften snabbt om dina luftrör är trånga.

Lungorna kan också testas med en PEF-mätare. Då får du blåsa så hårt du kan i ett rör. Röret leder till en mätare som registrerar hur luften flödar. Vid astma blir luftrören trånga och luftflödet blir mindre, och då blir PEF-värdet lägre. PEF- mätning kan göras över en period på flera veckor och kan då vara ett bra tillägg till spirometrin.

Reversibilitetstest
Vid ett reversibilitetstest kan läkaren se om dina luftrör vidgas av läkemedel. Testet görs oftast på vårdcentralen.

Allergitest
Det görs också en allergiutredning. Du får då göra ett allergitest. De vanligaste undersökningarna då är ett blodprov eller ett så kallat pricktest.

Behandlingsförsök med kortison
Beroende på vad de andra testen har visat kan du få göra ett så kallat behandlingsförsök. Vid ett sådant test får du pröva kortison. Du får antingen andas in kortison varje dag i fyra till åtta veckor, eller så får du ta kortisontabletter i två till tre veckor. Om behandlingen leder till att dina lungor fungerar bättre tyder det på att du har astma.

Test av luftrörens känslighet
Det finns metoder som mäter hur känsliga slemhinnorna i luftrören är. Du får då andas in ett ämne som påverkar luftrören och gör att de dras samman. Därefter mäts din lungfunktion och hur den förändras när du andas in ännu mer av ämnet. Alla reagerar på dessa ämnen, men om du har astma reagerar du oftast snabbare och kraftigare. Undersökningen görs om astm-diagnosen är osäker och utförs oftast på sjukhus.

NO-mätning
Ibland mäts hur mycket kväveoxid som finns i luften som du andas ut. NO är en förkortning för kväveoxid. Det finns mer kväveoxid i utandningsluften om man har en allergisk inflammation i luftrören, som till exempel vid astma. Med den här metoden kan läkaren följa hur din behandling fungerar och bedöma hur mycket inflammationsdämpande läkemedel du behöver ta. Du kan få göra den här mätningen flera gånger.

Ansträngningstest
Ett ansträngningstest får du göra framför allt om du får besvär när du anstränger dig, samtidigt som de andra undersökningarna ser bra ut.

Blodprov för att upptäcka vilken sorts astma du har
Det är också vanligt att få göra blodprov för att läkaren ska kunna mäta antalet vita blodkroppar i blodet. Provet ger information om vilken sorts astma du har.

Efter undersökningarna

Efter undersökningarna får du veta när och hur du ska få reda på resultatet. Du får också veta vem du ska kontakta om du blir sämre.

Vad kan jag göra själv?

Här följer några exempel på vad du kan göra för att minska dina besvär.

• Undvik att röka
• Mät själv med PEF-mätare
• Undvik det du är allergisk mot
• Det är bra med fysisk rörelse
• Övervikt och fetma kan ge större besvär
• Undvik vissa läkemedel
• Undvik eventuellt vissa yrken

Det finns nationella riktlinjer för astma

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.
Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.

Läs mer hos Socialstyrelsen

Källa 1177:

https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/lungor-och-luftvagar/andningssvarigheter-och-andningsuppehall/astma

(hämtat 20 november 2023)