Plattform för medicinska instruktionsfilmer
Denna sida vänder sig till patienter inför behandling och till sjukvårds- och apotekspersonal vid förskrivning, rådgivning och utbildning.
Blödarsjuka
Instruktionsfilmer inom Blödarsjuka
Blödarsjuka
Blödarsjuka gör att du börjar blöda lättare och kan blöda längre än en person som inte har blödarsjuka. Det beror på att blodet saknar ett eller flera ämnen som behövs för att det ska levra sig. Blödarsjuka är ett samlingsnamn för flera ovanliga sjukdomar och beror oftast på vissa gener.
Symtom
Det finns olika typer av blödarsjuka. Symtomen kan skilja sig åt mellan de olika typerna av blödarsjuka.
Du kan till exempel ha besvär med följande:
- Näsblod
- Blödande tandkött
- Kraftiga menstruationer
- Blåmärken på huden
Du kan också ha ont i benen och armarna eller få ledbesvär om det blöder i lederna och musklerna. Du kan känna dig stel och få svårt att röra dig.
Blödarsjuka innebär att du börjar blöda lättare vid till exempel skador. Du blöder också längre än en person som inte har blödarsjuka. Det beror på att blodet saknar ett eller flera ämnen som behövs för att det ska levra sig, eller koagulera som det också kallas. Hur svår sjukdomen är beror på hur mycket blodet kan levra sig. Blödarsjuka är medfödd och beror på förändringar i vissa gener som man ärver.
Blödarsjuka är ett begrepp som innefattar flera sjukdomar.
Von Willebrands sjukdom
Den vanligaste typen av blödarsjuka är Von Willebrands sjukdom som finns i svårighetsgraderna mild, medelsvår och svår. Von Willebrands sjukdom förekommer hos både kvinnor och män och är vanligast i en mild form. Sjukdomen förekommer troligen hos ungefär en av hundra personer i Sverige. Men eftersom många har mycket milda besvär är andelen som har fått diagnosen betydligt färre.
Hemofili A och B
Andra typer av blödarsjuka är hemofili A och B som finns i svårighetsgraderna mild, medelsvår eller svår. Anlaget för hemofili sitter på könskromosomen X. En man har endast en X-kromosom och får hemofili om den har anlag för sjukdomen. En kvinna har två X-kromosomer och måste ha anlag på båda för att få hemofili, vilket är ovanligt. Det är vanligare att män har sjukdomen. Det finns ungefär 1000 personer med hemofili i Sverige.
Kvinnor som har genetiska släktingar med hemofili kan få genomgå en utredning för att ta reda på om de har anlaget. Kontakta något av hemofilicentrum i Göteborg, Malmö eller Stockholm om du vill genomgå en utredning. Kvinnor som bara har en X-kromosom med anlaget kan ha blödarsjuka, men oftast i mild form.
Behandling
Det finns sprutor med läkemedel som innehåller de ämnen som saknas i blodet eller på annat sätt förbättrar blodets förmåga att levra sig. Sprutorna kan du ta själv hemma och du får lära dig hur du ska göra. Du kan också få läkemedlet som nässprej om du har en mild form av blödarsjuka. Du kan behöva ta läkemedel vid behov, till exempel om du ska få en tand utdragen eller bli opererad.
Små barn kan ibland få läkemedel genom en dosa som opereras in under huden. Det är bra om du pratar med läkaren om hur du kan skydda barnet från att skada sig. Det kan till exempel vara genom att hen får ha hjälm eller knäskydd.
Vad kan jag göra själv?
Det är bra om du sköter om dina tänder extra noga om du har blödarsjuka. Det kan minska risken för blödningar i tandköttet. En del som har blödarsjuka blöder i leder och muskler. Det kan göra att det gör ont och rörligheten minskar. Du kan också känna dig stel och svullen i leden eller muskeln. Det är viktigt att du får rätt behandling mot blödningen i samråd med din läkare så snart som möjligt. Träning och fysioterapi kan också hjälpa mot stelheten och göra att du kan behålla din rörlighet.
Källa 1177:
https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/hjarta-och-blodkarl/blodsjukdomar/blodarsjuka/
(hämtat 30 november 2023)