Blodpropp

Blodpropp

En blodprop beror på att blodet levrar sig och bildar en propp i ett blodkärl. Det blir då svårare för blodet att passera. Blodproppar i benet eller andra delar av kroppen kan ibland följa med blodet till lungan. En propp som upptäcks och behandlas tidigt är oftast inte farlig. Men blir den större kan den hindra blodcirkulationen allvarligt.

I lungan kan blodproppen fastna och hindra blodflödet. Blodproppar i lungorna kan i enstaka fall vara livshotande och måste därför alltid behandlas så fort som möjligt.

En blodpropp kallas även trombos. De är vanligast i benen och börjar ofta i ett blodkärl i ena vaden. Det är mycket ovanligt med blodpropp i båda benen samtidigt. En blodpropp som lossnar och fastnar i lungorna kan ge allvarliga symtom.

Symptom vid blodpropp i benet:

• Ena vaden eller benet svullnar och blir varmare. Ibland uppstår även rodnad eller annan missfärgning.
• Vaden kan vara öm och spänd om du klämmer på den.
• Du kan få värk i benet, vaden eller i sällsynta fall i hålfoten, framför allt när du går och använder vadmuskeln.
• Ytliga blodkärl på benet kan synas tydligare och kan även kännas ömma.
• Benet kan kännas tungt.

Besvären kan ibland vara mycket lindriga, och därför kan det vara svårt att upptäcka att du har fått en propp.

Symptom vid blodpropp i lungan:

• Du får andnöd.
• Du får hosta.
• Du får håll i sidan som gör ont när du andas in.
• Du får plötsligt ont i bröstet eller bak i ryggen.
• Du känner dig tröttare än vanligt.
• Du har sämre ork än vanligt.
• Du får feber.

Du märker ibland inte om du har fått en liten propp eftersom den kan lösas upp av sig själv utan att du får några problem.

Större proppar märks tydligt

• Symtomen kan vara de här om du har fått en större propp i lungan:
• Plötslig andnöd, ibland tillsammans med torrhosta. I sällsynta fall kan du hosta upp slem som det kan finnas lite blod i.
• En känsla av håll i ena sidan av bröstkorgen eller att det gör ont när du andas djupt. Ibland kan du känna ett tryck mitt i bröstet som kan vara svårt att skilja från andra orsaker till bröstsmärta.
• Kallsvettningar, yrsel och att det känns som om du ska svimma. Att svimma utan tydlig anledning är ett allvarligt symtom.
• Hjärtklappning och ångestkänslor är vanligt och besvären kan vara mycket obehagliga. Du känner att du har råkat ut för något mycket allvarligt.

Så bildas en blodpropp

Ibland kan blodproppar börja växa till allt eftersom fler och fler blodplättar fastnar vid exempelvis en skada på ett blodkärl. När även andra blodkroppar fastnar i anslutning till blodplättarna blir proppen större och blodcirkulationen genom kärlet långsammare. Till slut kan blodkärlet bli helt tilltäppt av det stelnade blodet.

Eftersom flödet av blod från benet hindras av blodproppen, pressas vätska från blodet ut i vävnaderna runt venen och gör att underbenet eller ibland hela benet svullnar och gör ont. Benet gör ont även eftersom vävnaderna får brist på syre när blodflödet hindras av proppen.

Blodproppar bildas oftast i benets vener

Det finns två olika sorters blodkärl, vener och artärer. Artärerna leder det syresatta blodet från hjärtat och ut i kroppen, medan venerna leder tillbaka det syrefattiga blodet till hjärtat och lungorna för syresättning igen. Det finns djupa vener som löper i musklerna och ytliga, som går ytligt under huden.
I venerna bildas de allra flesta blodpropparna i venklaffarna, en sorts ventiler som hindrar blodet från att rinna baklänges.

En blodpropp, så kallad trombos, bildas oftast i de djupa venerna i vadmusklerna. En sådan blodpropp kallas djup ventrombos och förkortas ibland DVT.

Andra typer av blodproppar

Blodproppar som har bildats i vänstra delen av hjärtat eller i halsens pulsådror kan också följa med blodet, men inte via venerna. Den här typen av blodproppar följer i stället med de så kallade artärerna, det vill säga de blodkärl som leder blodet från hjärtat och ut i kroppen.
De kan orsaka stroke om de fastnar i hjärnans blodkärl eller hjärtinfarkt om de fastnar i de små blodkärl som förser hjärtmuskeln med syrerikt blod. De kan också fastna i artärer som går till armarna eller benen, men de kan aldrig komma till lungorna.

Det finns också tromboflebiter, de kallas också ytliga blodproppar. Det innebär att du har en inflammation och ibland även en propp i en ytlig ven. Det kan kännas som en liten, öm förhårdnad alldeles under huden. Tromboflebiter är i sig ofarliga, men kan i vissa fall sprida sig till de djupa venerna i lår och knäveck och öka risken för blodproppar där. Det är vanligare att du får tromboflebiter om du har åderbråck eftersom de uppstår i samma ytliga blodkärl.

Proppen kan följa med blodet till lungorna

En djup venpropp som upptäcks och behandlas tidigt är oftast inte farlig och ger inga bestående problem. En blodpropp i underbenets vener som inte behandlas och som växer sig större, är däremot svårare att behandla och kan hindra blodcirkulationen allvarligt. En blodpropp i en ven kan bli flera decimeter lång. En sådan blodpropp i vaden kan öka i storlek och så småningom nå upp till lårvenerna och bäckenvenerna.

Blodproppar som bildas i benens eller bäckenets vener kan lossna och följa med blodet och fastna i ena eller båda lungorna. Plötslig andnöd, hosta eller håll i sidan av bröstet när du andas kan tyda på att en blodpropp följt med blodet till lungorna och fastnat.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att du har en blodpropp. Om det är stängt, ring telefonnummer 1177 för att få sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Behandling

Blodproppar i de djupa venerna måste snarast behandlas av läkare. Proppen försvinner inte av sig själv, utan kan öka i storlek om den inte behandlas. Du kan inte behandla blodproppar på egen hand eller med alternativmedicin. Däremot är det bra om du rör på dig för att hjälpa kroppen att lösa upp blodproppen.

Blodförtunnande behandling för att lösa upp proppen

Du får blodförtunnande läkemedel som gör att blodet inte levras lika lätt som tidigare om läkaren konstaterat att du har en blodpropp i benet. Behandlingen förhindrar att proppen blir större och underlättar för kroppen att lösa upp proppen så att blodkärlet öppnas igen. Dessutom minskar risken för nya proppar.

Behandlingen pågår vanligtvis i tre till sex månader. Du kan behöva längre behandling om blodproppen är stor, om du har haft blodpropp tidigare eller om läkaren bedömer att risken för nya proppar är hög.

Behandling med sprutor eller tabletter

Vid en blodpropp kan du få sprutor med heparin och tabletter med det verksamma ämnet warfarin. Det har även blivit vanligt med en ny typ av blodförtunnande läkemedel. De tas som tabletter och kräver inte några regelbundna blodprover under pågående behandling.

Sprutorna och tabletterna innehåller ämnen som gör att blodet inte levras lika lätt som tidigare. Ibland får du sprutorna på sjukhus men du får oftast lära dig att ta sprutorna själv hemma, kanske med hjälp av en närstående. Du kan få hjälp av en distriktssköterska om det behövs.

Ibland bedömer läkaren att du ska fortsätta med enbart sprutor under hela behandlingsperioden. Det gäller särskilt vid ökad blödningsrisk och tumörsjukdomar, eller om du har svårt att äta eller komma på regelbundna blodprovskontroller.

Eftersom warfarintabletterna inte börjar verka fullt ut förrän efter fem till tio dygn måste du ta sprutor under dessa dagar.

Andra blodförtunnande läkemedel

Det finns en typ av blodförtunnande läkemedel med de verksamma ämnena apixaban, dabigatran, edoxaban och rivaroxaban. De verksamma ämnena är likvärdiga vid behandling av blodpropp men har några praktiska skillnader. Dabigatran och edoxaban kräver heparinsprutor första veckan medan du får apixaban och rivaroxaban i en högre dos i början av behandlingen. Rivaroxaban och edoxaban tar du en gång per dag medan dabigatran och apixaban tas två gånger per dag. Dessa läkemedel kräver inte några regelbundna blodprover som vid behandling med warfarin. Den läkare som behandlar dig avgör om du är lämplig för att använda någon av dessa tabletter.

Ibland behöver du vårdas på sjukhus

Det är ovanligt, men om proppen är stor och du har allvarliga symtom kan du få det blodförtunnande medlet heparin som dropp direkt i blodet. Du får det i stället för sprutor under några dagar i början av behandlingen. Du måste vara inlagd på sjukhus om du får heparindropp. Du blir också inlagd om du har ökad risk att få komplikationer som till exempel blödningar eller om du har andra sjukdomar.

Annan behandling kan behövas

För att bensvullnaden ska minska om du har kraftig svullnad kan du vid sidan om den blodförtunnande behandlingen under en kortare tid även få vätskedrivande läkemedel, så kallad diuretika.
Du får ofta smärtstillande läkemedel med till exempel paracetamol om du har ont. Paracetamol ökar inte risken för blödningar, men det gör smärtstillande läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra. Även smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel med ibuprofen eller naproxen ökar risken för blödningar.
Innan du får nya läkemedel utskrivna bör du berätta för alla läkare du träffar om du använder ett blodförtunnande läkemedel. Du ska alltid berätta om alla läkemedel eller kosttillskott som du använder för den som skriver ut ett blodförtunnande läkemedel.

Du kommer även att få en liten bricka att ha om halsen där det står vilket blodförtunnande läkemedel du använder. Det är viktigt för vårdpersonal att veta det om du skulle bli sjuk eller råka ut för en olycka och inte kan berätta det själv.

Strumpa som en del av behandlingen

Förutom behandling med läkemedel får du ofta rådet att använda en speciell stödstrumpa som motverkar att blodet rinner bakåt i venen och därmed minskar bensvullnad. Du ska ta på dig strumpan redan i sängen på morgonen och inte ta av den förrän du lägger dig igen. Du kan få hjälp av hemtjänsten eller distriktssköterskan om du har svårt att få på dig strumpan och inte kan få hjälp av någon hemma. Det finns även hjälpmedel som eventuellt kan underlätta när du tar på dig strumpan. Du bör alltid diskutera med din läkare vilken typ av strumpa som rekommenderas och hur länge du ska använda den.

Strumporna finns i olika storlekar med olika tryck och det är därför viktigt att du får rätt storlek. Det kan kännas lite obehagligt när du sätter på dig strumpan i början, men det ska inte göra ont. Be en sjuksköterska kontrollera att du har rätt storlek om det gör ont i vaden när du har strumpan på.

Läkaren bestämmer hur länge du ska använda strumpan. Ett år eller längre är inte ovanligt, särskilt om benet fortfarande är svullet. Det är bra om du rör på dig. Ha benet i högläge samt böj och sträck omväxlande på foten då och då om du sitter stilla långa stunder.

Risken för blödningar ökar

Eftersom den blodförtunnande behandlingen minskar blodets förmåga att levra sig kan du lättare få blödningar. Du kan till exempel lättare få blödande tandkött eller börja blöda när du rakar dig. Du kan också lättare få näsblod, blod i urinen eller mörk avföring. Blödningarna kan i ett fåtal fall vara livshotande. Om du får blödningar eller plötsligt får svår huvudvärk ska du kontakta läkare omedelbart.

Nya proppar kan bildas

Risken för att du ska få en ny blodpropp ökar om du en gång haft en blodpropp. Det gäller speciellt om du tillhör någon av de grupper som har lättare att få proppar. Därför är det viktigt att du berättar för läkaren om du tidigare har haft en blodpropp om du till exempel ska genomgå en operation.

En blodpropp kan även vara en engångsföreteelse som aldrig återkommer och som inte efterlämnar några bestående besvär.

För att minska risken för en ytterligare propp ska du vara noga med att fortsätta med det blodförtunnande läkemedlet enligt läkarens anvisningar. Det är viktigt att använda stödstrumpa från det att du stiger upp på morgonen tills du lägger dig på kvällen om du har blivit ordinerad att använda en sådan. Du ska också undvika att ha benen helt stilla under längre stunder.

Vissa får proppar lättare än andra

Du har ökad risk att få en blodpropp i venerna i följande fall:

• Om du har en infektion.
• Om du är äldre än 65 år, men blodproppar förekommer i alla åldrar.
• Om du är gravid.
• Om du är kraftigt överviktig.
• Om du är rökare.
• Om du har cancer, särskilt vid operationer eller om du behandlas med cellhämmande läkemedel, så kallade cytostatika.
• Om du har ovanligt många röda blodkroppar.
• Om du använder p-piller eller andra läkemedel som innehåller östrogen.
• Om du har rubbningar som ibland kan vara ärftliga i blodets förmåga att levra sig eller lösa upp proppar.

Blodcirkulationen i benen blir långsammare om du inte rör på dig och använder vaderna. Det gör att blodproppar bildas lättare.

Vad beror blodpropp i benet på?

Ofta är det flera faktorer som tillsammans ökar risken att få en blodpropp. Du kan få en blodpropp i venerna av många olika orsaker. Här är några exempel:

• Efter operationer i mage och bäcken, speciellt efter canceroperationer.
• Efter olycksfall, speciellt vid benbrott som kräver gips och minskar rörligheten.
• Efter höftledsoperationer och knäledsoperationer.
• Efter sängliggande under flera dagar utan att vadmusklerna används regelbundet.
• Efter stillasittande, exempelvis vid långa resor.
• Efter graviditet, förlossningar och användning av p-piller.

Vid operationer och olycksfall sker många förändringar i kroppen som bland annat gör att blodet levrar sig lättare än vanligt. I kombination med att du ligger stilla under och kanske även efter operationen eller skadan ökar risken för att få en blodpropp.

Att du lättare råkar ut för proppar i venerna efter en förlossning beror framför allt på hormonförändringar. Om ett blodkärl skadas vid förlossningen kan risken för blodproppar också öka.

Källa 1177:
https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/hjarta-och-blodkarl/blodkarl/

https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/hjarta-och-blodkarl/blodkarl/blodpropp-i-benet/

https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/hjarta-och-blodkarl/blodkarl/blodpropp-i-lungan/

(hämtat 21 november 2023)