Blodsjukdomar

Blodsjukdomar

Det finns olika typer av sjukdomar i blodet, till exempel om olika typer av blodbrist och blödarsjuka.  En vuxen persons kropp innehåller ungefär fem liter blod. Blodet transporterar syre, hormoner, näringsämnen, avfallsprodukter, salter och värme. Blodet består av olika typer av blodkroppar och en vätska som kallas blodplasma. En vuxen människa har mellan fyra och sex liter blod. Hur mycket blod du har beror på din kroppsstorlek. Ungefär hälften av blodet består av blodkroppar. Andra hälften består av en vätska som kallas blodplasma.

Det finns tre olika sorters blodkroppar. Det är röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. 

Röda blodkroppar transporterar syre och koldioxid
De röda blodkropparna är runda och platta. De är också formbara. Därför kan de lätt ta sig fram i de minsta blodkärlen, de så kallade kapillärerna.

Vita blodkroppar försvarar kroppen
De vita blodkropparnas viktigaste uppgift är att försvara kroppen mot infektioner. De vita blodkropparna finns i lymfsystemet, i vävnaderna och i blodkärlen.

Det finns olika typer av vita blodkroppar:

• Granulocyter
• Lymfocyter
• Monocyter

Blodplättarna stoppar blödningar
Blodplättar kallas också trombocyter. De lever bara i några dagar. Blodplättarna innehåller olika ämnen som behövs för att blodet ska levra sig vid en skada.

Blödarsjuka

Blödarsjuka gör att du börjar blöda lättare och kan blöda längre än en person som inte har blödarsjuka. Det beror på att blodet saknar ett eller flera ämnen som behövs för att det ska levra sig. Blödarsjuka är ett samlingsnamn för flera ovanliga sjukdomar och beror oftast på vissa gener.

Blödarsjuka innebär att du börjar blöda lättare vid till exempel skador. Du blöder också längre än en person som inte har blödarsjuka. Det beror på att blodet saknar ett eller flera ämnen som behövs för att det ska levra sig, eller koagulera som det också kallas. Hur svår sjukdomen är beror på hur mycket blodet kan levra sig. Blödarsjuka är medfödd och beror på förändringar i vissa gener som man ärver.

Blödarsjuka är ett begrepp som innefattar flera sjukdomar.

Symtom

Det finns olika typer av blödarsjuka. Symtomen kan skilja sig åt mellan de olika typerna av blödarsjuka. Du kan till exempel ha besvär med följande:

• Näsblod
• Blödande tandkött
• Kraftiga menstruationer
• Blåmärken på huden

Du kan också ha ont i benen och armarna eller få ledbesvär om det blöder i lederna och musklerna. Du kan känna dig stel och få svårt att röra dig.

Behandling

Det finns sprutor med läkemedel som innehåller de ämnen som saknas i blodet eller på annat sätt förbättrar blodets förmåga att levra sig. Sprutorna kan du ta själv hemma och du får lära dig hur du ska göra. Du kan också få läkemedlet som nässprej om du har en mild form av blödarsjuka. Du kan behöva ta läkemedel vid behov, till exempel om du ska få en tand utdragen eller bli opererad.

Små barn kan ibland få läkemedel genom en dosa som opereras in under huden. Det är bra om du pratar med läkaren om hur du kan skydda barnet från att skada sig. Det kan till exempel vara genom att hen får ha hjälm eller knäskydd. 

Det är bra om du sköter om dina tänder extra noga om du har blödarsjuka. Det kan minska risken för blödningar i tandköttet. En del som har blödarsjuka blöder i leder och muskler. Det kan göra att det gör ont och rörligheten minskar. Du kan också känna dig stel och svullen i leden eller muskeln. Det är viktigt att du får rätt behandling mot blödningen i samråd med din läkare så snart som möjligt. Träning och fysioterapi kan också hjälpa mot stelheten och göra att du kan behålla din rörlighet.

Polycytemi – för många röda blodkroppar i blodet

Polycytemi innebär att du har för många röda blodkroppar i blodet. Det gör att blodet blir tjockflytande. Polycytemi kan vara en egen sjukdom, men också en följd av andra sjukdomar. Den behandling du får beror på vilken form av polycytemi du har.

Det finns flera olika former av polycytemi:

• Primär polycytemi, som också kallas för polycytemia vera
• Sekundär polycytemi
• Medfödd polycytemi
• Skenbar polycytemi, som även kallas falsk polycytemi

Polycytemia vera är en blodsjukdom. Den innebär att benmärgen tillverkar för mycket röda blodkroppar. Vanligtvis finns en balans mellan sådant som ökar och sådant som minskar blodbildningen. Men vid polycytemia vera finns en förändring i genen som sköter den balansen. Förändringen gör att det bildas för mycket röda blodkroppar.

Det leder till ett högt hemoglobinvärde i blodet. Värdet brukar förkortas Hb. Det kan också leda till ett högt värde på ett prov som visar fördelningen mellan röda blodkroppar och blodplasma. Det provet kallas för hematokritvärde. Blodplasman är den vätska som omger blodkropparna.

Ett förhöjt Hb-värde och hematokritvärde innebär att blodet är tjockflytande. Det ökar risken för blodproppar. Polycytemia vera upptäcks ofta efter en blodpropp. Det kan vara en blodpropp i benet, i hjärtat eller i hjärnan. Det kan också vara en blodpropp i magen, även om det är ovanligt.

Polycytemia vera räknas som en cancersjukdom och är livslång, men med behandling kan de flesta leva som vanligt. Du kan få andra symtom efter några år, som till exempel att mjälten förstoras.

Symtom

Här är några symtom som du kan få vid polycytemia vera:

• Du kan få huvudvärk och yrsel.
• Du kan känna dig trött och få en känsla av tyngd i huvudet.
• Huden kan klia efter att du har duschat eller badat varmt.
• Du kan få en fyllnadskänsla i magen.
• Huden på underbenen, fötterna eller händerna kan bli rödaktig och göra ont.
• Du kan få en blodpropp. Då svullnar benet och gör ont.

Du kan få ett eller flera symtom. Men det är också vanligt att inte känna av några symtom alls.

Symtom vid annan polycytemi
Symtomen vid sekundär polycytemi är ungefär samma som vid polycytemia vera. Symtomen beror på hur tjockflytande blodet är och om det finns en annan sjukdom som har orsakat den ökade mängden röda blodkroppar.

Vid medfödd polycytemi har man vanligen inga symtom alls. Vid skenbar polycytemi innehåller blodet för lite blodplasma i förhållande till antalet röda blodkroppar.

Behandling

Den behandling du får beror på vilken typ av polycytemi du har.

Behandling av polycytemia vera
Behandlingen går ut på att minska symtomen och att minska risken för blodproppar. Det sker genom att minska antalet röda blodkroppar i blodet. Minskningen av röda blodkroppar görs med hjälp av blodtappningar eller genom att bromsa blodbildningen med läkemedel.

Till en början tappas du på blod mer än en gång per vecka för att snabbt minska blodvärdet till den nivå där det bör vara. Därefter sker tappningen med jämna mellanrum, oftast var fjärde till var sjätte vecka. Intervallet beror på hur stor överproduktionen av röda blodkroppar är. Om du får läkemedel som minskar blodbildningen kan det hända att blodtappningar inte behövs för att uppnå ett blodvärde som är som det ska vara.

Du får behandling med läkemedel som förhindrar blodproppar, till exempel tabletter med acetylsalicylsyra. Det beror på att det finns en ökad risk för blodproppar även efter att du har behandlats med tappningar.

Du får behandling och uppföljning resten av livet. Behandlingen du får gör inte att sjukdomen går över helt, men du kan leva i stort sett som vanligt.

Behandling av sekundär polycytemi
Sekundär polycytemi medför inte samma risk för blodproppar som polycytemia vera. Du behandlas för det som orsakar den ökade mängden röda blodkroppar, som är en annan sjukdom. Vid kraftigt förhöjda blodvärden och symtom kan du få behandling med regelbunden blodtappning.

Brist på vitamin B12

Vitamin B12 behövs för att kroppen ska kunna bilda röda blodkroppar. Om du har för lite B12 kan du få blodbrist. B12 tillverkas inte i kroppen, utan du får i dig det genom maten. B12 finns i mat från djurriket, främst i kött och mejeriprodukter. Blodbrist kan även bero på att du har för lite järn. Du kan även ha blodbrist av andra anledningar.

Kroppen behöver B12 för att bilda röda blodkroppar. I de röda blodkropparna finns hemoglobin. Det är ett järnhaltigt ämne som fångar upp och transporterar syre från lungorna ut till kroppens celler. Hos en person som har brist på B12 bildas det färre röda blodkroppar än hos en person utan brist. B12 behövs också för att till exempel nervsystemet och ämnesomsättningen ska fungera.

Symtom

De röda blodkropparna har till uppgift att transportera syret från andningsluften till alla delar av kroppen. Syre behövs för de flesta av kroppens funktioner som till exempel blodbildning, ämnesomsättning och energiproduktion. Det gör att brist på röda blodkroppar kan ge många olika typer av symtom.

Vanliga symtom vid blodbrist:

• Du känner dig trött och orkeslös.
• Du har svårt att koncentrera dig.
• Du känner dig yr.
• Du känner att du blir andfådd lättare än förut.
• Du får hjärtklappning.
• Du får huvudvärk.
• Du får öronsus.

Blodbrist på grund av för lite B12 kan även ge besvär med slemhinnorna. Det kan till exempel vara sprickor i mungiporna eller sveda på tungan. Sveda på tungan beror på att den knottriga ytan på tungan försvinner och den blir i stället slät, röd, blank och svider.

Blodbrist på grund av för lite B12 kan också ge besvär från nervsystemet. Det kan vara i form av stickningar, domningar och försämrad känsel med början i fötterna. Du kan känna dig osäker när du går och få försämrade reflexer i vaderna och fotsulorna Svår B12-brist kan även ge symtom som försämrat minne, depression och försämrad syn. Det är vanligt att symtomen för blodbrist på grund av för lite B12 tilltar långsamt under flera månader och ibland under flera år.

Kan jag förebygga blodbrist på grund av B12?

Du som har glutenintolerans eller har opererats i magsäcken kan behöva förebyggande behandling med B12, järn och folsyra. Diskutera med din läkare om det kan vara aktuellt för dig. Du som bara äter vegansk mat kan behöva kosttillskott eftersom vitamin B12 främst finns i mat från djurriket.

Behandling

Du behöver få behandling med vitamin B12 om du har blodbrist på grund av för lite B12.

Tabletter eller sprutor
Du behöver få behandling med B12 livet ut om du har fått diagnosen perniciös anemi. Det är den vanligaste orsaken till B12-brist och orsakas av en brist på proteinet IF. Du kan få tabletter som du ska ta varje dag eller sprutor var tredje månad. Du får alltid sprutor till en början om du har mycket lågt blodvärde eller om du har symtom från nerverna i benen. Det är mycket ovanligt att få biverkningar av behandlingen.

Blodvärdet blir snabbt bättre om du får behandling
Blodvärdet brukar stiga snabbt i och med behandlingen. Värdet brukar bli som det ska vara efter några veckor om du har måttlig blodbrist. Det kan ta ett par månader om du har svår blodbrist med mycket lågt blodvärde. Det tar ofta längre tid att bli av med symtom från nervsystemet. Sådana symtom kan bli bestående om de har hunnit bli svåra.

Det är ovanligt att behöva blodtransfusioner
Kroppen hinner anpassa sig eftersom B12-brist oftast gör att blodvärdet sänks långsamt. Det innebär att det är mycket ovanligt att behöva behandling med blodtransfusion även om blodvärdet är mycket lågt. Det är vanligare med blodtransfusion vid blodbrist som har uppstått snabbt.

Blodbristen kan bero på något annat
Om ditt blodvärde inte blir bättre av B12-behandlingen kan det bero på att det finns någon annan orsak till blodbristen.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har blodbrist. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Källa 1177: 

https://www.1177.se/Stockholm/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/blodet/

https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/hjarta-och-blodkarl/blodsjukdomar/