Cancer

Cancer

Cancer är ett samlingsnamn för cirka 200 olika sjukdomar, som i sin tur delas in i flera olika undergrupper. Alla cancersjukdomar har det gemensamt att celler på någon plats i kroppen har börjat dela sig och växa okontrollerat. 

En cancercell uppstår genom att ett antal skador uppkommer i cellens arvsmassa. Man brukar säga att minst4-6 skador behövs för att en cancercell ska uppstå men det kan vara olika för olika cancersjukdomar.

Den del som styr celldelning är skadad och cellen har inte längre något inbyggt "självmordsprogram", det vill säga cellen vet inte längre när det är dags att dö och lämna plats för nya celler. Det resulterar i att celler ansamlas, nya blodkärl bildas och en tumör utvecklas.

Oftast reparerar kroppen själv uppkomna skador i cellen, skadorna blir inte bestående och en cancercell utvecklas inte men ibland fungerar inte denna reparationsprocess. Vi har dessutom olika gener i våra celler som kan bidra till eller förhindra uppkomst av skador i arvsmassan, så kallade onkogener och suppressorgener.

Hur denna uppsättning gener ser ut hos olika människor kan variera och beroende på det kan man vara mer eller mindre predisponerad för cancersjukdom.

Cancerformer

Det finns många cancersjukdomar och olika cancersjukdomar behandlas på olika sätt och påverkar livet olika mycket. De olika cancerformerna kan vara: 

• Basalcellscancer – hudcancer 
• Bröstcancer
• Bukspottskörtelcancer 
• Cancer utan känd primärtumör – CUP
• Gallvägscancer
• Hjärntumör
• Huvud-och-halscancer – cancer i munnen eller svalget 
• Leukemi – blodcancer 
• Levercancer
• Livmodercancer
• Livmoderhalscancer
• Lungcancer
• Lungsäckscancer
• Lymfom – lymfkörtelcancer
• Melanon – hudcancer
• Myelom
• Magcancer – magsäckscancer
• Neuroblastom hos barn
• Neuroendokrina tumörer – NET 
• Njurcancer
• Peniscancer
• Prostatacancer 
• Retinoblastom – ögoncancer hos barn 
• Sarkom 
• Skivepitelcancer – hudcancer
• Sköldkörtelcancer 
• Testikelcancer 
• Tjocktarmscancer & Ändtarmscancer 
• Tunntarmscancer 
• Urinblåsecancer 
• Wilms tumör – njurcancer hos barn
• Vulvacancer 
• Äggstockscancer
• Ögonmelanon 

Vilka symtom kan bero på cancer?

Det finns cirka 200 cancersjukdomar. Några har tidiga och tydliga symtom. Andra upptäcks inte förrän cancersjukdomen har hunnit utvecklas och sprida sig i kroppen. Det finns symtom som oftast inte har något med cancer att göra, men som kan ha det.

Kontakta en vårdcentral om du har fått nya symtom som inte går över och som du inte hittar någon förklaring till, till exempel något av följande:

• Du känner dig sjuk och vet inte varför
• Du är mycket trött
• Du har minskad lust att äta
• Du går ner i vikt fast du inte vill
• Du har långvarig feber
• Du har ont under en längre tid

Kontakta genast en vårdcentral om du har något av följande:

• En knöl någonstans på kroppen, till exempel en knöl i bröstet
• Blodbrist
• Blod i avföringen
• Blod i urinen
• Blödningar från underlivet efter klimakteriet
• Blodiga upphostningar
• Svårt att börja kissa och behov av att gå på toaletten oftare
• Svårt att svälja

Symtomen beror oftast på något annat än cancer. Men ta dem på allvar så att du får veta säkert, och kan få behandling om du behöver det. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Kan jag skydda mig mot cancer?

Ingen kan säga exakt varför cancer uppstår. Det går alltså inte att helt skydda sig mot cancer, men det finns saker du kan göra för att minska risken för cancer. Här är några exempel:

• Rök inte
• Drick måttligt eller ingen alkohol
• Drick inte sötade drycker
• Sola försiktigt och undvik att sola solarium
• Håll vikten
• Ät mycket frukt och grönt
• Ät mindre eller inget av rött kött och charkuterier
• Rör på dig

Att känna sig nedstämd, deprimerad eller arg påverkar inte risken att få cancer

Vad är cancer?

Kroppen består av många miljarder celler. Cellerna delar på sig för att bilda nya celler så att kroppen kan fungera.

Ibland blir det fel när en cell delar sig. Oftast gör det ingenting eller också kan cellen stoppa felet från att spridas till fler celler vid nästa celldelning. Men ibland går det inte. Då kan alltmer förändrade celler bildas för varje celldelning. Till slut kan cancerceller bildas. Cancerceller delar sig okontrollerat och dör inte när de ska.

Många cancersjukdomar innebär att cancercellerna bildar en cancertumör. Vid till exempel blodcancer bildas inga tumörer. Cancer smittar inte.

Var tredje person i Sverige kommer att få någon cancersjukdom. Cancer har blivit vanligare, framför allt eftersom vi blir allt äldre.

Alla kan få cancer. Barn kan också få cancer även om det är ovanligt. Varje år får fler än 60 000 personer i Sverige cancer. 300 av dem är barn.

De flesta som får cancer är över 65 år. Det beror dels på att själva åldrandet påverkar cellerna, dels på att det tar lång tid för en cellförändring att utvecklas till cancer.

Är cancer ärftligt?

Fem till tio procent av alla med cancer har blivit sjuka på grund av ärftlighet. Det innebär att de har en särskild genförändring som de har ärvt från en av sina genetiska föräldrar.

Alla med en sådan genförändring blir inte sjuka, men risken är högre.

En utredning kan visa om du har en ärftligt ökad risk för cancer. Då kan du få hjälp så att risken minskar. Du kan få komma på regelbundna undersökningar, eller få förebyggande behandling.

Hur många blir av med cancern?

Fyra av fem barn som får cancer överlever. Flera cancerformer hos vuxna har också en god prognos, särskilt om cancern upptäcks tidigt. Chansen att bli av med en cancersjukdom ökar ju tidigare den upptäcks.

Det pågår mycket forskning och det kommer nya behandlingar. Det gör att allt fler människor som blir sjuka kan bli av med cancern eller leva ett bra liv länge även om cancern inte går att bli av med.

När kan man säga att man är frisk?

Sjukvårdspersonalen använder ofta ordet färdigbehandlad i stället för frisk eller botad.

Det kan ta tid innan du känner dig frisk, även om behandlingen har gått bra och sjukdomen är borta. Kroppen kan behöva återhämta sig och du kan känna dig sårbar efter vad du har varit med om. Så småningom känns det oftast bättre.

Eller också känner du dig frisk så snart behandlingen är klar, även om livet kanske inte blir exakt som det var före cancerbeskedet.

Vad händer om det inte går att bli av med cancern?

Ibland finns det ingen behandling som gör att man kan bli av med cancern. Då får man i stället vård som kan lindra sjukdomen och göra att den utvecklas långsammare. Det kallas palliativ vård.

Många som har kronisk cancer kan leva ett bra liv länge med sådan vård.

Källa 1177: 

https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/cancer/

(hämtat 30 november 2023)