Plattform för medicinska instruktionsfilmer
Denna sida vänder sig till patienter inför behandling och till sjukvårds- och apotekspersonal vid förskrivning, rådgivning och utbildning.
Gynekologi
Instruktionsfilmer inom Gynekologi
Gynekologi
Gynekologi är den del av sjukvården som är specialiserad på det kvinnliga könsorganet, graviditeter och förlossningar. Inom gynekologi ingår även undersökning av livmoderhalsen (cellprov), rådgivning om preventivmedel och mycket annat.
Det kan finnas olika anledningar till en gynekologisk undersökning. Till exempel om du har besvär från underlivet,om du är gravid eller om du ska lämna prov för HPV och cellförändringar. Du får sitta i en särskild stol när barnmorskan eller läkaren gör undersökningen. Legitimerad vårdpersonal gör en bedömning baserat på dina symptom och vid behov kan du bli remitterad till vidare vård.
Sjukdomar & besvär
Följande sjukdomar och besvär härleder går under gynekologi:
- Bakteriell vaginos
- Endometrios
- Klåda och smärta i underlivet
- Klimakteriet
- Mensvärk
- PCOS
- PMS och PMDS
- Svamp i underlivet – genital candida
- Torra slemhinnor
- Vestibulit
Bakteriell vaginos
Det finns alltid bakterier i slidan. Bakteriell vaginos innebär att det har blivit obalans bland de bakterierna. Det vanligaste symtomet är flytningar som luktar illa. Bakteriell vaginos är vanligt och behandlas med läkemedel som hämmar eller dödar bakterier.
Risken för att få bakteriell vaginos ökar om du byter sexpartner ofta. Använd därför kondom, femidom eller slicklapp när du har sex med en ny partner.
Symtom
Det vanligaste symtomet vid bakteriell vaginos är illaluktande flytningar. Flytningarna kan vara tunna och färgen kan vara mellan grå och gul. Flytningarna brukar inte bli rikligare än vanligt. Det luktar ofta starkare precis efter att du har haft mens och efter vaginala samlag utan kondom. Det gör att du kan uppleva att symtomen kan försvinna för att sedan komma tillbaka. Ibland kan det även svida och klia runt slidmynningen. Det kan bero på att du också har fått svamp i underlivet samtidigt som du har bakteriell vaginos. Det är vanligt att få svamp samtidigt. Många som har bakteriell vaginos får inga symtom alls.
Behandling
Bakteriell vaginos behandlas med läkemedel på recept som hämmar eller dödar bakterier. Dessa kallas också för antiseptika och antibiotika. Det finns två olika sätt som du kan ta läkemedlen:
- Du kan använda slidkräm eller vagitorier, det vill säga läkemedel som du för in i slidan.
- Du kan använda tabletter som du sväljer.
Behandlingen tar tre till sju dagar beroende på vilket läkemedel du använder.
Det är vanligt att symtomen kommer tillbaka igen efter någon månad. Då kan du behandla igen. Ibland behöver behandlingen upprepas flera gånger.
Endometrios
Endometrios innebär att det finns livmoderslemhinna eller celler som liknar livmoderslemhinna på andra ställen än inuti livmodern. Ett vanligt symtom är att ha mycket ont i samband med mens. De flesta behöver behandling för att slippa att ha ont, och andra besvär.
Det är viktigt att du får träffa en gynekolog om du har mycket ont vid mens eller om du har andra besvär som är kopplade till menstruationscykeln. En gynekolog kan hjälpa dig att få en utredning och behandling.
Symtom
Det är vanligt att de första symtomen kommer i tonåren. En del får symtom redan första gången de har mens. Symtomen vid endometrios varierar från person till person. En del känner inte av den alls, eller ganska lite. Andra kan ha symtom som inte är uppräknade här.
Det är vanligt att ha mycket ont när man har mens eller ägglossning. Oftast gör det ont i magen, men det kan också göra ont ut mot ryggen och ner i benen. Det är också vanligt att ha ont långt in i slidan och magen när du har slidsamlag.
Du kan också ha ett eller flera av följande symtom:
- Du har symtom som liknar urinvägsinfektion. Du kan till exempel känna dig kissnödig ofta eller ha svårt att komma igång och kissa.
- Du har symtom som liknar IBS, som till exempel diarré eller förstoppning.
- Det gör ont när du kissar eller bajsar.
- Du har blod i kisset eller bajset i samband med mens.
- Du känner dig allmänt sjuk, trött, illamående och har feber.
- Du har svårt att få till en graviditet.
- Du har längre och rikligare mens.
Symtomen av endometrios varierar ofta över tid
Det är vanligt att ha bättre och sämre dagar eller längre perioder med mer eller mindre symtom. Hur starka symtom du har kan också varierar över tid.
Behandling
Det går inte att bli av med sjukdomen, men den kan lindras med hjälp av behandling. Det är olika för olika personer vilken behandling som hjälper bäst. Det kan till exempel bero på hur gammal du är eller om du planerar att få till en graviditet. Det är vanligt att du tillsammans med din läkare får prova dig fram till vad som fungerar just för dig. Ibland behövs operation.
Behandling med läkemedel
Behandlingen brukar vara en kombination av läkemedel mot smärta och läkemedel med hormoner.
Läkemedel med hormoner
Östrogen är ett hormon i kroppen. Endometrios blir värre av östrogen. Genom att minska mängden östrogen i kroppen kan besvären med endometrios lindras. Det sker med hjälp av läkemedel som gör att du slutar få ägglossning och mens. Helst ska du bli helt blödningsfri. Vanliga biverkningar kan vara blödningar, nedstämdhet, minskad sexlust, viktuppgång och akne. Prata med din läkare om du får biverkningar av ditt läkemedel.
P-piller
Det är vanligt att först få prova vanliga kombinerade p-piller som innehåller hormonerna östrogen och gestagen. Du tar ett p-piller varje dag utan uppehåll. Ett alternativ är att ta p-piller dagligen under långa perioder med uppehåll till exempel var tredje månad. Många blir helt blödningsfria när de tar p-piller kontinuerligt. Du kan få pröva läkemedel med endast gestagen eller GnRH-analoger om kombinerade p-piller inte hjälper.
Gestagener
Gestagener gör oftast att du blir blödningsfri. Det finns olika sorter och därför kan du få prova dig fram till vilken gestagen som passar dig bäst. Du tar dem som tabletter varje dag. Du kan också få sprutor med gestagen. Det är olika hur ofta du behöver en spruta. Det kan vara var tredje vecka till var tredje månad.
Det finns olika hormonspiraler som innehåller gestagen. Hormonspiralerna kan användas ensamt eller med andra läkemedel som innehåller gestagen eller kombinerade p-piller.
GnRH-analoger
GnRH-analoger tar bort i princip all östrogenproduktion i äggstockarna och gör så att du får samma symtom som om du var i klimakteriet. Du kan ta läkemedlet som nässprej varje dag, eller få en spruta med tre till fyra veckors mellanrum. Det är vanligt att få en låg dos östrogen samtidigt för att lindra klimakteriebesvär som svettningar och vallningar, och för att minska risken för benskörhet.
Det är vanligt att behandlas i flera år
Ibland kan behandlingen hjälpa mot smärtorna men ge biverkningar så att du inte mår bra. Då kan du göra uppehåll i behandlingen och sedan börja igen. Ibland kan det behövas en kombination av olika behandlingar eller att du byter behandling.
Klåda och smärta i underlivet
Klåda i underlivet är vanligt och kan bero på olika saker. Klådan går oftast över av sig själv. Ibland kan du behöva behandla den med receptfria läkemedel. Klådan kan ibland bero på en könssjukdom. Då behöver du få behandling.
En orsak till klåda är infektioner, oftast svamp i underlivet. Det ger en plötslig, stark klåda, svullnad och rodnad i underlivet. Det kan klia och svida under eller efter vaginala samlag. Könssjukdomar som kondylom eller herpes i underlivet kan också göra att det kliar. Det finns även vissa hudsjukdomar som kan orsaka klåda i underlivet. Eksem och lichen sclerosus är exempel på sådana hudsjukdomar.
Springmask, skabb eller flatlöss kan också ge klåda i underlivet.
Symtom
Det är vanligt att det kliar runt slidöppningen och på blygdläpparna och ibland bak mot ändtarmsöppningen. Ibland kan du se att huden är röd och svullen, eller att du har små utslag. Det röda syns bättre på ljusare hud än på mörkare.
En gynekolog eller en barnmorska kan göra en gynekologisk undersökning. Då kan hen ofta se vad klådan beror på.
Behandling
Du kan köpa receptfria läkemedel mot svamp på ett apotek. Läkemedlen finns i olika former.
Du får behandling om klådan beror på en könssjukdom.
Receptfria läkemedel för dig i klimakteriet
Det finns flera läkemedel för dig som är i klimakteriet och besväras av att det känns torrt i underlivet. Prova en receptfri kräm eller slidpiller som innehåller svagt östrogen.
Klimakteriet
Klimakteriet är den tid då äggstockarna slutar att tillverka hormoner och mensen slutar. Det kan pågå olika länge, från något år upp till mer än tio år. Perioden före sista mensen kallas ofta förklimakteriet. Klimakteriet innebär att hormonbalansen i kroppen förändras. Det skiljer sig mycket mellan personer vilka symtom man får och hur det upplevs. En del känner knappt av det, andra påverkas mycket. Klimakteriet kallas också för övergångsåldern.
Vad beror klimakteriet på?
I äggstockarna finnas ägg som gör att kroppen tillverkar hormon, bland annat östrogen och gulkroppshormon. Under puberteten mognar äggen och gör att man får ägglossning och mens.
I klimakteriet förändras hormonnivåerna i kroppen. Det är både mängden östrogen och gulkroppshormon som minskar. Antalet ägg i äggstockarna håller på att ta slut, ägglossningen och mensen blir oregelbunden och slutar till sist helt. Cirka fem år efter sista mensen är äggen helt slut och kroppen har en konstant låg nivå av östrogen.
Östrogen påverkar många organ i hela kroppen. Många av de symtom som uppstår beror på den minskande mängden östrogen i kroppen.
Symtom går oftast över
Det varierar om man får symtom, och i så fall hur mycket symtom man får i klimakteriet. Det är oklart varför en del inte alls får besvär, eller varför besvären hos de flesta minskar eller slutar. Men troligen handlar det om en slags anpassning i hjärnan till de lägre nivåerna av östrogen.
Förklimakteriet, klimakteriet och menopaus
Klimakteriet brukar vara en process som pågår under flera år. Ett av de första tecknen på att klimakteriet har börjat är att mensen blir oregelbunden. Till en början kommer mensen oftare, för att därefter komma mer sällan. Det kan ibland gå tre till fyra månader mellan blödningarna. Blödningen kan också bli rikligare och pågå längre.
Det är vanligt att mensen är oregelbunden i tre till fyra år innan den sista mensen, men det kan variera mycket. Denna period kallas ofta förklimakteriet. Det är vanligt att ha olika klimakteriebesvär under den perioden.
Menopaus – den sista mensen
När ungefär sex månader har gått efter den senaste blödningen brukar det innebära att man har haft sin sista mens. Efter ett år kan du vara säker. Den sista mensen kallas för menopausen. Många får mer symtom i samband med sista mensen och efteråt.
- De flesta brukar komma i klimakteriet när de är 51 eller 52 år, men det kan variera från 40 till 57 års ålder.
- En del har sin sista mens mellan 40 och 45 års ålder.
- En del kommer i förklimakteriet mellan 35 och 40 års ålder och får sin sista mens tidigare än vanligt.
- Personer som röker får i genomsnitt sin sista mens två år tidigare än de som inte röker.
Så märker du att du är i klimakteriet
Förutom att mensen förändras och till slut upphör, påverkas många organ när mängden östrogen minskar. Det gäller bland annat livmodern, slidan, skelettet och hjärnan.
Värmevallningar, kylvallningar och svettningar
Värmevallningar beror på att kroppens styrning av temperaturen kommer i obalans när mängden hormon förändras. En värmevallning känns som att du blir varm. Vallningen börjar oftast i höjd med bröstet och fortsätter sedan uppåt över halsen, ansiktet, hårfästet och ut i armarna. Du kan också uppleva att du bli röd i ansiktet och att du börjar svettas på kroppen, i ansiktet och i hårfästet.
En del har så kallade kylvallningar och de brukar komma efter en värmevallning. Då fryser du och det kan kännas som att du har frossa. Det är vanligare att ha värmevallningar. En svettning brukar vara i två till tre minuter. Men den kan variera mellan några sekunder och en timme.
Sömnproblem
Många kan uppleva att sömnen blir sämre i klimakteriet. Du kan ha svårare att somna, eller vakna oftare under natten. Det är vanligt att vakna på grund av värmevallningar och svettningar.
Humöret förändras och du kan bli nedstämd
Du kan bli mer lättirriterad och snabbt ändra humör. Du kan också må dåligt eller känna dig nedstämd oftare än tidigare. Du kan bli mer lättirriterad och fungera sämre om du sover dåligt på grund av värmevallningar och svettningar. Att sova dåligt en längre tid kan göra att du blir nedstämd.
Torra slemhinnor
Vävnaderna i slidan och urinvägarna blir tunnare och torrare under klimakteriet. Det kan då klia och svida i underlivet. Det kan också göra ont och blöda lite vid slidsamlag. Torra slemhinnor i underlivet kan göra att du får minskad sexlust. Alla slemhinnor i kroppen påverkas. Du kan till exempel bli torrare i munnen eller få torra ögon. Huden kan också bli torrare.
Besvär med urinvägarna
Musklerna och andra vävnader kring slidan och urinröret blir svagare när man blir äldre. Slemhinnorna i slidan och urinröret blir också tunnare. Det kan då läcka urin när du hostar, nyser, skrattar eller hoppar. Det är även vanligt att ofta känna sig kissnödig, att det svider när du kissar och att det läcker urin när du känner dig kissnödig. Det finns hjälp att få vid urininkontinens.
Surhetsgraden i slidan förändras under klimakteriet. Slemhinnan i slidan kan då bli mer mottaglig för andra bakterier än de man har i slidan tidigare i livet. Du kan därför också få flytningar som luktar illa. Tunnare slemhinnor i urinröret och urinblåsan kan göra att du får urinvägsinfektioner lättare än före klimakteriet.
Kroppsfettet fördelas annorlunda
Den minskade mängden östrogen gör att kroppens fettfördelning förändras, det vill säga var i kroppen som fettet lagras. Före klimakteriet lagras det mesta av fettet på låren, över rumpan och på höfterna. Efter klimakteriet lagras mer fett inne bland organen och runt midjan, så kallad bukfetma. Ett ökat midjemått och bukfetma ökar bland annat risken för att få typ 2-diabetes. Risken att få mycket blodfetter ökar också efter den sista mensen. Att ha både mer fett runt midjan och höga halter av blodfetter ökar risken för olika hjärt-kärlsjukdomar och högt blodtryck. Du ökar inte i vikt på grund av att mängden östrogen minskar.
Skelettet blir svagare
Mindre mängd östrogen gör också att skelettet blir svagare. Det kan så småningom leda till benskörhet.
Om symtomen blir besvärliga och svåra
Om symtomen blir besvärliga kallas de klimakteriebesvär eller övergångsbesvär. Du kan göra en del själv för att lindra dem. Du kan också få behandling med läkemedel.
De flesta symtom går över
Klimakteriet är en period och de allra flesta symtom går över. Efter fem till sju år har hälften av de personer som har fått värmevallningar och svettningar blivit av med besvären. Men hos en del finns besvären kvar efter mer än tio år. Det är oklart varför en del inte alls får besvär, eller varför besvären hos de flesta minskar eller slutar. Men troligen handlar det om en slags anpassning i hjärnan till de lägre östrogennivåerna.
Källa 1177:
https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/konsorgan/klada-och-smarta-i-underlivet/endometrios/