Hjärta–Kärl

Instruktionsfilmer inom Hjärta–Kärl

Hjärta–Kärl 

Hjärtat pumpar blod genom kroppens blodkärl där blodet pumpas ut till kroppens olika organ och vävnader och sedan tillbaka till hjärtat igen. Det kallas blodomloppet. Hjärtat är ungefär lika stort som en knuten hand. Det är uppbyggt av en sorts tvärstrimmiga muskler som kallas hjärtmuskler. Andra tvärstrimmiga muskler i kroppen kan styras av viljan, men hjärtats rörelser kan inte påverkas av viljan. Hela hjärtat omges av dubbla lager av bindväv, den så kallade hjärtsäcken.

Inuti hjärtat finns fyra hjärtrum
Hjärtat har två så kallade hjärtrum på höger sida och två på vänster sida. I varje halva av hjärtat finns ett förmak och en kammare. Förmaken tar emot blod och kamrarna pumpar blodet vidare.

Två typer av klaffar
I hjärtat finns klaffar, som öppnas och sluts samtidigt som hjärtmusklerna dras samman. Klaffarna gör att blodet förs vidare i rätt riktning. De stängs och då kan blodet inte rinna tillbaka.

Det finns två typer av klaffar:

  • Segelklaffarna som finns mellan förmaken och kamrarna i både högra och vänstra hjärthalvan.
  • Fickklaffarna som finns där lungpulsådern avgår från höger kammare, och där stora kroppspulsådern avgår från vänster kammare.

Kranskärlen ger hjärtat näring och syre
Hjärtmuskeln får näring och syre från två kranskärl. Kranskärlen är små blodkärl som bildar ett nätverk runt hjärtat. De förser hjärtmuskeln med blod, syre och näring. Blodet leds sedan tillbaka genom kransvener.

Blodomloppet transporterar syre och näring

Hjärtat pumpar ut blodet i kroppens blodomlopp. Blodomloppet är ett system av blodkärl för transport av bland annat syre, näringsämnen och hormoner. Blodet för även bort avfallsprodukter som kroppen inte behöver, till exempel koldioxid.

Tre sorters blodkärl
Det finns tre typer av blodkärl:

  • Artärer kallas de blodkärl som leder blodet från hjärtat ut till kroppens olika delar.
  • Vener kallas de blodkärl som leder blodet till hjärtat från kroppens olika delar.
  • Kapillärer heter de minsta kärlen längst ut som förbinder artärerna med venerna.

Artärerna för blodet ut i kroppen
Artärerna leder vidare det blod som pumpas ut från hjärtat. Blodet i artärerna från vänster kammare är syrerikt. Det beror på att blodet har förts genom blodkärlen i lungorna och hämtat syre därifrån.

Venerna samlar upp blodet ute i kroppens organ och muskler och leder det tillbaka till hjärtat. Venerna är antingen djupa eller ytliga. Ofta går två djupa vener bredvid varje artär. Hjärtat pumpar ut blodet till kroppens olika delar, och sedan måste blodet kunna föras tillbaka till hjärtat. Musklerna kring venerna hjälper till med att pressa tillbaka blodet mot hjärtat. Sammandragningar i musklerna gör att venerna trycks ihop och blodet förs i rätt riktning.  Inne i venerna finns också små klaffar. De stänger till blodkärlen så att blodet inte kan rinna tillbaka.

Hjärt-kärlsjukdomar som beror på förändringar i generna

Vissa sjukdomar i hjärtat och blodkärlen beror på förändringar i generna. Sjukdomarna kan överföras mellan olika generationer i en genetisk släkt. De skiljer sig från vanliga sjukdomar som stroke och högt blodtryck som till stor del beror på levnadsvanor.

Det går att göra en genetisk analys för att försöka hitta det förändrade arvsanlaget om du tror att du har en hjärt-kärlsjukdom som beror på förändringar i generna. Dina genetiska släktingar kan också få testa om de har ärvt anlaget för sjukdom. Sådana utredningar görs vid specialiserade centra i samarbete mellan hjärtläkare, barnhjärtläkare, klinisk genetiker och genetisk vägledare.

Blodfettsrubbning

En del har en förändring i generna som orsakar höjda nivåer av blodfettet kolesterol. Det kan göra att du får en hjärt-kärlsjukdom som till exempel hjärtinfarkt i en tidigare ålder än vad som är vanligt. Exempel på blodfettsrubbning som beror på förändringar i generna är familjär hyperkolesterolemi.

Aortasjukdom

En del har en ärftlig försvagning i stora kroppspulsådern, den så kallade aortan. Det kan leda till en utbuktning på stora kroppspulsådern, så kallad aortaaneurysm. Försvagningen kan också leda till att blodkärlets vägg brister. Det kallas aortadissektion. Sjukdomen påverkar nästan alltid den del av aortan som ligger närmast hjärtat och ska inte förväxlas med bråck på stora kroppspulsådern i magen. Exempel på aortasjukdomar som beror på förändringar i generna är familjära thorakala aortaaneurysm och dissektioner, FTAAD.

Jonkanalsjukdomar i hjärtat

Jonkanalssjukdomar som beror på förändringar i generna orsakar en elektrisk störning i hjärtats muskelceller. Dessa sjukdomar kan ge en hjärtrytm som är snabbare än vanligt och som kan leda till yrsel och svimning. I vissa fall kan sjukdomarna bli livshotande.

Exempel på jonkanalssjukdomar:

  • Katekolaminerg polymorf ventrikeltakykardi, CPVT
  • Långt QT-syndrom, LQTS

Hjärtmuskelsjukdomar – kardiomyopatier

Kardiomyopati är ett samlingsbegrepp för sjukdomar i hjärtmuskeln. Symtomen kan variera, men det är vanligt med hjärtsvikt och rubbningar av hjärtrytmen. Det här är exempel på hjärtmuskelsjukdomar som beror på förändringar i generna:

  • Arytmogen högerkammarkardiomyopati, ARVC
  • Dilaterad kardiomyopati , DCM
  • Hypertrofisk kardiomyopati, HCM
  • Left ventricular non-compaction kardiomyopati, LVNC

Inlagringssjukdom i hjärtmuskeln

Vid vissa sjukdomar i kroppen bildas proteiner, som klumpar ihop sig till långa proteintrådar och lagras in i olika organ. Amyloidos är ett samlingsbegrepp för sådana sjukdomar. En av dem orsakar att proteintrådarna lagras in i hjärtat och kallas för ärftlig transtyretinamyloidos med kardiomyopati, FAC.

Förhöjt blodtryck i lungkretsloppet

Denna förändring leder till högt blodtryck i blodkärlen i lungan och kallas för ärftlig pulmonell arteriell hypertension, PAH. Sjukdomen påverkar både lungorna och hjärtats högra kammare och gör att du lättare blir andfådd.

Plötslig oväntad hjärtdöd hos unga

Plötslig hjärtdöd bland personer som är yngre än 40 år beror ofta på en hjärt-kärlsjukdom som beror på förändringar i generna och som inte har upptäckts. Den skiljer sig från plötslig hjärtdöd i högre åldrar som ofta beror på hjärtinfarkt.

Kärlkramp

Kärlkramp beror oftast på att det har blivit för trångt i ett eller flera av hjärtats kranskärl. Hjärtat får då inte tillräckligt med syre och du får ont i bröstet, särskilt när du anstränger dig. Att ha kärlkramp ökar risken för hjärtinfarkt. Ring genast 112 om du får en stark smärta i bröstet som inte går över.

Hjärtat är en muskel som är stor som en knuten hand. Det pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ och muskler. Hjärtat behöver också syrerikt blod för att fungera. Det är kranskärlens uppgift. De ligger på hjärtats utsida och fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan varje hjärtslag. När det uppstår förträngningar i ett kranskärl kan det göra att själva hjärtmuskeln får syrebrist och du får kärlkramp.

Olika typer av kärlkramp
Den vanligaste typen av kärlkramp är stabil kärlkramp. Den andra typen är instabil kärlkramp. Det är ett förstadium till hjärtinfarkt. Symtomen kommer redan efter lätt ansträngning eller utan att du anstränger dig alls. Du kan ha instabil kärlkramp även om du inte har haft stabil kärlkramp.

Symtom

Det är vanligt att du får ett eller flera av följande symtom om du har kärlkramp:

  • Du får ett tryck mitt över bröstet, ofta när du anstränger dig.
  • Du blir mer andfådd än tidigare när du anstränger dig.
  • Det kan kännas svårt att andas.
  • Det känns trångt i bröstet.
  • Det gör ont i bröstet. Ibland strålar smärtan ut i en arm, mot halsen, ryggen eller underkäken.

Symtomen brukar vara i några minuter och släpper ofta efter vila. Symtom på kärlkramp kan också komma om du känner dig mycket arg eller upprörd. Ibland kan symtomen börja i vila, till exempel att du vaknar av kärlkramp. Stark kyla, värme, blåst och stress kan utlösa kärlkramp eller göra att den blir värre.

Bröstsmärtor är inte alltid orsakade av kärlkramp
Ont i bröstet är en av de vanligaste anledningarna till att söka akut sjukhusvård och kan ibland vara tecken på hjärtinfarkt. Men tryck eller smärta i bröstet betyder inte alltid att du har hjärtproblem

Hur kan jag förebygga kärlkramp?

Det finns mycket du kan göra själv för att minska risken för kärlkramp och för att den inte ska förvärras. Det viktigaste du kan göra är att förändra dina levnadsvanor. Det kan du göra genom följande åtgärder:

  • Sluta röka om du röker.
  • Var fysiskt aktiv regelbundet.
  • Ät hälsosam kost, vilket innebär mer frukt, grönsaker och fisk.
  • Lär dig att hantera stressiga situationer och ilska.
  • Kontakta en vårdcentral om du vill få hjälp att ändra dina levnadsvanor.

Risken för kärlkramp ökar också om du har diabetes eller högt blodtryck.

Behandling

Läkemedel är den vanligaste behandlingen mot kärlkramp. Behandlingen är förebyggande och ökar bland annat blodflödet i kranskärlen. Det gör att symtomen på kärlkramp inte kommer lika ofta, du får mindre ont, blir mindre andfådd och mindre trött. Du får även andra läkemedel som lindrar symtomen om du får kärlkramp trots den förebyggande medicineringen.

Operation om det inte räcker med läkemedel
Du kan behöva en operation av kranskärlen om läkemedlen inte hjälper tillräckligt eller om du har stor risk att få en hjärtinfarkt. Det finns två typer av operationer. Den ena är ballongvidgning av kranskärl, som även kallas PCI. Den andra är kranskärlsoperation, som också kallas bypass-operation eller CABG. Vilken behandling som passar bäst beror på vad de olika undersökningarna visar.

Hur påverkas livet av kärlkramp?


Det går att leva ett bra och aktivt liv om du har kärlkramp. Men det kan ta tid att vänja sig och acceptera sjukdomen. Det finns inga hinder för ett sexuellt samliv. Däremot är det viktigt att lyssna på kroppens signaler och att du anpassar dig till den nya situationen. Att ha kärlkramp kan påverka den fysiska orken och det sociala livet. Du kan alltid fråga en läkare eller sjuksköterska där du får din behandling om det är något du undrar över när det gäller sjukdomen.

Hjärtinfarkt

En hjärtinfarkt beror oftast på att en blodpropp har bildats och helt eller delvis täpper till hjärtats kranskärl. Hjärtat får då syrebrist eftersom blodet inte kan passera som det ska och det kan vara livshotande. Ring genast 112 om någon har symtom på hjärtinfarkt.

Symtom

Det här är några vanliga symtom vid en hjärtinfarkt:

  • Du har mycket ont i bröstet hela tiden och värken kan stråla ut i armarna eller ryggen.
  • Du har en obehaglig känsla eller ett tryck i bröstet som även kan stråla upp mot halsen, käkarna och skuldrorna.
  • Du har svårt att andas.
  • Du kallsvettas.
  • Du känner dig rädd och har ångest.
  • Du har hjärtklappning och yrsel.
  • Du har besvär som liknar influensa och samtidigt ont i bröstet.

Vaga symtom kan också vara infarkt
Symtomen vid hjärtinfarkt kan vara otydliga om du är äldre eller har diabetes. Alla får inte mycket ont i bröstet och det är därför viktigt att även ta lindrigare symtom på allvar. Det gäller särskilt för kvinnor, som vanligtvis har större variation av symtom.

Bröstsmärtor kan vara annat än infarkt
Att du har ont i bröstet betyder inte alltid att du har ett hjärtproblem. Du kan få ont i bröstet av många andra orsaker, till exempel följande:

  • Du har en irritation av slemhinnan i nedre delen av matstrupen.
  • Du har en sjukdom i magsäcken och gallblåseväggen.
  • Du har en sjukdom i lungorna.
  • Du har ont i bröstkorgen eller överkroppens muskler.
  • Du har en infektion.
  • Du känner ångest eller oro.

Om det är bråttom
Ring 112 om du eller någon annan har något eller några av följande symtom:

  • Du har en tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte går över.
  • Du har en oklar och obehaglig känsla i bröstet som varar längre än 15 minuter och som du inte vet vad den beror på.
  • Du har ont i bröstet och samtidigt är andfådd och kallsvettig eller har bröstsmärtor i kombination med oregelbundna hjärtslag.
  • Någon har svimmat och är avsvimmad längre än en minut.

Undersökningar och utredningar

Du får oftast genomgå flera olika undersökningar för att ta reda på om du har en hjärtinfarkt och hur stor den i så fall är.

EKG
Ett EKG kan visa om hjärtat har påverkats av syrebrist om du har bröstsmärtor som kan bero på en hjärtinfarkt. EKG kan tas av ambulanspersonalen på en gång eller i ambulansen. De skickar resultaten till en läkare så att hen kan bedöma dem innan ambulansen hinner fram till sjukhuset. Du får också ha EKG-plattor på dig om du läggs in på en hjärtintensiv-avdelning. Det behövs för att vårdpersonalen ska kunna övervaka om hjärtat får syrebrist eller störningar i rytmen.

Blodprover
Du får lämna blodprover med några timmars mellanrum för att läkaren ska kunna avgöra om hjärtmuskeln har skadats och i så fall hur mycket. Bland annat mäts halten av molekylerna Troponin T och Troponin I som läcker ut från skadade och döda hjärtmuskelceller vid en hjärtinfarkt.

Andra undersökningar
En ultraljudsundersökning av hjärtat görs alltid för att avgöra hur stor hjärtinfarkten är och hur den har påverkat hjärtats förmåga att pumpa blodet.

Vanligtvis får du också genomgå en kranskärlsröntgen. Då för läkaren in en tunn plastslang som kallas kateter genom ett blodkärl i handleden eller ljumsken upp till hjärtats kranskärl. När läkaren sprutar in ett kontrastmedel kan hen se förträngningar som kan finnas i kranskärlen.

Behandling

Kranskärlet som har täppts till av en blodpropp behöver öppnas så snabbt som möjligt om du har fått en hjärtinfarkt. Det är nödvändigt för att blodet åter ska kunna passera som det ska. Innan öppnandet brukar läkaren göra en kranskärlsröntgen för att bedöma vilken operation som är lämplig.

Ballongvidgning utvidgar kärlförträngningen

Den vanligaste behandlingen är att kranskärlet öppnas genom en så kallad akut ballongvidgning. Ju snabbare kärlet kan öppnas, desto större är chansen att blodflödet till hjärtmuskeln blir som det ska vara igen och hjärtskadan blir så liten som möjligt. Du får åka ambulans direkt till ett sjukhus där du kan få en akut ballongvidgning om det inte ligger alltför långt bort. Är det mer än två timmar till ett sjukhus där du kan få en akut ballongvidgning får du i stället propplösande läkemedel på en gång eller i ambulansen.

Kranskärlsoperation leder blodet förbi kärlförträngningen
Ibland visar en kranskärlsröntgen att det finns förträngningar på flera ställen i kranskärlen och då fungerar det inte så bra med ballongvidgning. Då kan läkarteamet i stället bestämma att du ska genomgå en kranskärlsoperation. Den kallas även bypass-operation och görs av så kallade thoraxkirurger.

En sådan operation gör att blodet kopplas förbi förträngningarna i hjärtats kranskärl. Det förbättrar blodcirkulationen så att hjärtat får mer syre. Det här lindrar besvären vid kärlkramp och minskar risken för en ny hjärtinfarkt.

Läkemedel minskar risken för en ny hjärtinfarkt
Det här är några olika läkemedel som minskar risken för en ny hjärtinfarkt om du redan har fått en hjärtinfarkt:

Trombocythämmande läkemedel
Trombocythämmare är blodproppshämmande läkemedel som förhindrar att blodplättarna som kallas trombocyter klumpar ihop sig och bildar proppar i kärlen. Till gruppen trombocythämmare hör läkemedel som innehåller de verksamma ämnena acetylsalicylsyra, klopidogrel, tikagrelor eller prasugrel. De första sex till tolv månaderna får du behanding med två olika trombocythämmare, vanligtvis acetylsalicylsyra och tikagrelor. Därefter enbart acetylsalicylsyra.

Betablockerare
Läkemedlet sänker hjärtfrekvensen och ditt blodtryck så att hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt. Betablockerare minskar risken för en ny hjärtinfarkt. Det är också en viktig behandling mot hjärtsvikt, som är vanligt efter hjärtinfarkt.

Blodfettsänkare
Läkemedlen som kallas statiner sänker framför allt nivån av det skadliga kolesterolet LDL i blodet. Målvärdet för LDL bör vara lägre än 1,4 mmol/l. Det minskar risken för att du ska få nya förträngningar i kranskärlen. Samtidigt kan de förhindra att de förträngningar som redan finns inte förvärras. Oftast får du blodfettssänkande behandling så fort som möjligt om du har fått en hjärtinfarkt.

ACE-hämmare
De här läkemedlen vidgar blodkärlen och gör att hjärtat kan arbeta lättare. De minskar risken för hjärt-kärlkomplikationer. Målnivån för ett bra blodtryck bör ligga lägre än 140/90 mm Hg.

Behandling vid instabil kärlkramp
Du får behandling med blodproppshämmande läkemedel om du har instabil kärlkramp. Läkemedlet förhindrar att det bildas en propp och en hjärtmuskelskada. Det är samma behandling som vid akut hjärtinfarkt. Samtidigt behöver du vanligtvis genomgå en kranskärlsröntgen för att läkaren ska kunna bedöma om kärlen är förträngda och om det behövs en ballongvidgning eller en kranskärlsoperation.

Instabil kärlkramp och hjärtinfarkt brukar sammanfattas i begreppet akut kranskärlssjukdom.

Hur kan jag förebygga hjärtinfarkt?

Det kan finnas saker i din livsstil som ökar risken för att få hjärtinfarkt. De flesta kan du påverka med en mer hälsosam livsstil. Risken ökar också när du blir äldre. Här är några sätt att minska risken för hjärtinfarkt:

  • Var fysiskt aktiv regelbundet. En daglig rask promenad på 30 minuter är bra motion och minskar risken för att få en kranskärlssjukdom.
  • Sluta med rökning och annan användning av nikotin. Även om du redan har blivit sjuk finns stora hälsovinster med att sluta röka.
  • Minska det skadliga LDL-kolesterolet genom att börja äta mer hälsosamt. Höga blodfetter ökar risken för att få åderförfettning. Det ökar i sin tur risken för hjärtinfarkt. Målet är att nå ett LDL-värde mindre än 1,4 millimol/liter.
  • Håll god kontroll på din blodsockerhalt, ditt blodtryck och dina blodfettshalter om du har diabetes typ 1 eller diabetes typ 2. Två av tre personer som får en hjärtinfarkt har en försämrad omsättning av socker i kroppen.
  • Förebygg högt blodtryck, eftersom det ökar risken för hjärtinfarkt. Du kan vanligtvis sänka blodtrycket med fysisk aktivitet, men ofta krävs även läkemedel. Målvärde för blodtryck är lägre än 140/90 mm Hg.

Ärftlighet har betydelse

Kroppens förmåga att ta hand om blodfetter och att ta upp sockerämnen i blodet är ofta genetiskt styrd. Kolesterolvärdet beror mycket på ärftliga anlag men även på kosten.

Du som har ärftliga anlag som ökar risken för åderförfettning kan få behandling med särskilda kolesterolsänkande läkemedel. Det är också extra viktigt att du försöker ha hälsosamma levnadsvanor.

Det finns nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid hjärtsjukvård.

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.

Läs mer hos Socialstyrelsen.

 

Källa 1177: 

https://www.1177.se/Stockholm/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/hjarta-och-blodomlopp/

https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/hjarta-och-blodkarl/hjartbesvar-och-hjartfel/arftliga-hjart-karlsjukdomar/

https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/hjarta-och-blodkarl/blodkarl/karlkramp/

https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/hjarta-och-blodkarl/hjartbesvar-och-hjartfel/

(hämtat 5 december 2023)