Plattform för medicinska instruktionsfilmer
Denna sida vänder sig till patienter inför behandling och till sjukvårds- och apotekspersonal vid förskrivning, rådgivning och utbildning.
Barn – inhalation spacers
Instruktionsfilmer inom Barn – inhalation spacers
Barn – inhalationsteknik
Astma är en sjukdom i luftvägarna som gör att det ibland blir svårt att andas. Det är också vanligt med långvarig hosta. Astma behandlas med olika sorters läkemedel som barnet får andas in. Med rätt behandling minskar eller försvinner oftast besvären.
Den här texten handlar framför allt om astma hos barn som är yngre än tolv år.
Barn kan ha besvär från luftvägarna av många orsaker, ofta vid förkylning.
Vad är astma?
Astma är en sjukdom i luftrören som gör det svårare att andas. De flesta som får astma får det som barn. Men man kan få sjukdomen när som helst i livet. Det är inte helt klart varför en del får astma, men det kan delvis vara ärftligt. Även saker som finns runt barnet i hens miljö kan ha betydelse.
Det finns flera olika typer av astma hos barn. De brukar delas upp i två grupper:
- Astma som beror på allergi
- Astma som inte beror på allergi
Andningshjälpmedel
Andningshjälpmedel finns i olika former och används för att förenkla för små barn och för vuxna som har svårt att använda inhalatorer eller som har svåra andningsrelaterade sjukdomar. Vissa läkemedel ska du andas in genom munnen. Det kallas att inhalera och du gör det med olika andningshjälpmedel. Vid all inhalation är det mycket viktigt att lära sig rätt inhalationsteknik så att läkemedlet kan få avsedd verkan.
I gruppen andningshjälpmedel ingår ett flertal produkter:
- Inhalatorer
- Andningsbehållare, till exempel Spacers
- Andningsmuskeltränare
- Oxygenutrustning
- Respiratorer
- Slemsugar
Olika andningshjälpmedel
Spacers
Spacers är andningshjälpmedel som finns med och utan mask. De används av barn och vuxna som är förskrivna inhalationsläkemedel, men som har svårt att koordinera inandning i inhalator. En spacer gör det enklare att använda inhalatorn, och hjälper till att få ner läkemedlet i lungorna, där det ska verka. På så sätt minskar risken för att medicinen hamnar i mun eller hals och inte når lungorna.
Nebulisator
En nebulisator är en apparat för luftvägssjukdomar och andra ibland svåra andningsrelaterade sjukdomar, som exempelvis cystisk fibros.
Andningsmuskeltränare
Hjälpmedel för att träna andningsmusklerna, antingen genom att anbringa motstånd vid andningen eller genom direkt tryck mot bröstkorgen.
Oxygenutrustning
Innefattar hjälpmedel för att ge koncentrerad syrgas som inandas genom näsan och munnen. Här ingår exempelvis utrustningar som koncentrerar syret från den omgivande luften.
Respiratorer
En respirator är en maskin som hjälper dig att andas, under kortare eller längre tid. Du kan behöva respirator när du ska opereras eller om du har stora andningsbesvär på grund av en sjukdom eller en olycka. Respiratorn fungerar genom att mekaniskt trycka in luft i lungorna. På så vis kommer syre in och koldioxid lämnar kroppen. Detsamma sker när du andas själv med hjälp av andningsmusklerna. En respirator kallas också för ventilator.
Slemsugar
En slemsugar är en medicinteknisk apparatur i hemmet. Denna utrustning är till för att suga sekret och slem ut ur lungorna.
Om läkemedel som du inhalerar
Du kan läsa om hur du ska använda ditt läkemedel i bipacksedeln, informationsbladet som medföljer förpackningen. Läkemedel finns i olika former. Här är några exempel:
- Pulver
- Sprej
- Vätska
Pulver
Du andas in pulver med hjälp av olika typer av inhalatorer. Vissa inhalatorer fyller du på själv med kapslar eller dosskivor. Andra inhalatorer är färdigfyllda. När du ska ta läkemedlet andas du först ut, sedan sätter du inhalatorn i munnen och tar ett djupt andetag. Eftersom pulver är känsligt för fukt ska du aldrig andas ut genom inhalatorn. Skölj munnen efter att du har andats in kortisonläkemedel. På så sätt kan du minska risken för svampinfektioner i munnen.
Sprej
När du ska använda en inhalationssprej för första gången ska du först spreja i luften. Detsamma gäller om du inte har använt den på ett tag. Det är för att kontrollera att sprejen fungerar så att du får rätt dos. Vissa sprejer måste du skaka innan du använder dem.
Börja andas in och spreja samtidigt så kommer dosen ner i lungorna med din inandning. Det finns även en typ av inhalator där dosen automatiskt släpps ut från inhalatorn när du andas in.
Svårt att andas in sprej?
Det finns hjälpmedel för små barn och andra som kan ha svårt att använda inhalatorer. Det är en så kallad andningsbehållare som gör det lättare att andas in sprej. Andningsbehållare finns i plast eller metall och har öppningar i båda ändarna.
Fäst sprejbehållaren i ena änden och sätt den andra änden i munnen. Spreja i andningsbehållaren. Sedan kan du andas in det som finns i andningsbehållaren i din egen takt.
Vätska
Inhalationsvätska som inte finns på sprejflaska andas du in med hjälp av en så kallad nebulisator. Du får instruktioner om hur du använder nebulisatorn av sjukvårdspersonal.
Val av spacer
För de barn och vuxna som inte kan använda pulverinhalatorer finns sprayinhalatorer som ett alternativ. Spacer, det vill säga andningsbehållare, bör förskrivas som hjälpmedel vid spraybehandling eftersom det är svårt för patienten att inhalera korrekt direkt från sprayinhalatorn. Spacer är kostnadsfri för patienten.
Barn under 4 år bör förskrivas spacer med mask. Därefter kan de flesta barn klara sig enbart med spacer och andas direkt via munstycket på spacern. Vid 6–7 års ålder kan de flesta barn efter undervisning och kontroll av inhalationsteknik övergå till en pulverinhalator.
Två sätt att inhalera ett läkemedel från spacer
Det finns två principiellt olika sätt att inhalera ett läkemedel från spacer:
- Spraydosen inhaleras genom flera vanliga andetag
- Spraydosen inhaleras genom ett djupt långsamt andetag
Ni ska få information om olika behandlingar
Vårdpersonalen ska berätta för er vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att ni förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var barnet kan få behandling. På så sätt kan ni vara med och besluta vilken behandling som passar.
Det finns nationella riktlinjer för astma
För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.
Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.
Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.
Källa 1177:
https://www.1177.se/Stockholm/astma-hos-barn
(hämtat 23 november 2023)