KOL

KOL – kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Sjukdomen KOL påverkar lungorna och luftvägarna. Det kan göra att du får svårare att andas och orkar mindre än förut. Det kan också påverka kroppen på andra sätt. Du kan inte bli helt frisk från KOL, men det går att göra mycket för att lindra och bromsa besvären.

Många som har symtom dröjer med att söka vård. En vanlig orsak är om man röker eller har rökt och tycker att det känns pinsamt. Men att få diagnosen tidigt ökar möjligheten att du kan fortsätta leva ungefär som förut. Då kan du få hjälp att må så bra som möjligt. KOL kan ha andra orsaker än rökning.

Symtom

Att ha KOL kan påminna om astma. Men symtomen kommer långsammare, och under många år. Det är lätt att vänja sig vid symtomen så att man inte märker att man är sjuk.

• Du har svårt att andas och blir lätt andfådd.
• Du känner dig trött och orkar mindre än förut.
• Du behöver allt oftare hosta upp slem.
• Du får ofta infektion i luftvägarna, till exempel förkylningar.

KOL kan delas in i stadier efter lungvolymen, alltså hur mycket luft du kan andas in och ut ur lungorna. Du kan ha KOL i något av följande stadier:

1. Lindrig KOL
2. Måttlig KOL
3. Svår KOL
4. Mycket svår KOL

Hur du mår kan skilja sig mycket jämfört med en annan person som har KOL i samma stadium som du. Man kan påverkas olika mycket av sjukdomen, eller ha olika symtom. Du kan ha perioder när du mår sämre än du brukar göra. Det är vanligast om sjukdomen inte är tillräckligt behandlad. Du kan få en sådan period om du till exempel blir förkyld eller får någon annan infektion i luftvägarna. Perioderna när man mår sämre kallas exacerbationer.

Vad händer i kroppen?

Luften du andas transporteras genom luftvägarna. Luftvägarna förgrenas i allt mindre luftrör och når till sist lungblåsorna. Från lungblåsorna passerar luftens syre ut i blodet. Och från blodet passerar koldioxid till lungblåsorna och vidare uppåt genom luftvägarna, så att du kan andas ut.

Inflammation i luftvägarna

 Vid KOL har det uppstått en inflammation i lungornas minsta luftrör, och i lungblåsorna. Så här påverkas du:

• Det bildas i luftvägarna som gör att du måste hosta.
• Luftrören drar ihop sig så att det blir svårare att få ut luften från lungblåsorna.

Vid obehandlad KOL i senare stadier kan du få fler besvär. Inflammationen kan orsaka lungemfymsen. Då har lungblåsorna skadats så att du får otillräckligt med syre i blodet, och det blir svårare att andas ut luften.

Du kan påverkas på flera sätt av KOL

Det är inte säkert att du får så stora besvär av KOL. Men det är också vanligt att påverkas på olika sätt av sjukdomen. Att hosta och ha svårt att andas tar mycket av kroppens energi. Det kan göra att du får ett eller flera av följande besvär:

• Du kan minska i vikt.
• Du kan bli tröttare och orka mindre än förut.
• Du kan få ont.
• Du kan känna oro och bli nedstämd
• Du kan få besvär med att läcka urin eller avföring.

Vad beror KOL på?

Den vanligaste orsaken till KOL är tobaksrökning, men du kan få KOL även om du inte har rökt.

Att röka

I tobaksrökning finns en mängd giftiga ämnen. Ämnena kan orsaka en inflammation som gör att du får KOL.
Att ha en ärftlig risk för KOL

En del har en ärftligt ökad risk att få KOL. Då har man en brist på ett ämne i blodet som kallas alfa-1-antitrypsin. Ämnet skyddar kroppens vävnader från att brytas ner av andra ämnen som kroppen tillverkar för att ta hand om till exempel bakterier.

Arbetsmiljö med mycket rök, damm och kemikalier

Du kan få KOL om du vistats mycket i rökiga miljöer, eller har arbetat i en miljö där du har utsatts för mycket damm eller vissa kemikalier.

Andra saker kan påverka risken att få KOL

Risken att få KOL kan vara högre om du till exempel har astma. Även åldern har betydelse. Ju äldre du är, desto mer påverkar det hur lungorna fungerar.

Behandling vid KOL

Det går inte att bli av med KOL, eller att läka de skador som redan har uppstått. Men det går att göra mycket för att bromsa och lindra sjukdomen. Det mesta är sådant som du kan göra själv.

Vanlig med råd och stöd från en KOL-mottagning

På många vårdcentraler och sjukhus finns speciella KOL-mottagningar. Där brukar det finnas läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist och kurator. De hjälper och stöttar på olika vis.

Lär dig mer om sjukdomen och få en behandlingsplan

En viktig del av behandlingen är att du får lära dig mer om KOL. Det är vanligt att KOL-mottagningen ordnar med utbildning och rehabilitering i grupp.

• Du får råd om hur du kan leva så bra som möjligt med KOL, och kan prata med andra som är i en liknande situation som du. Det kan handla om att sluta röka, komma igång med träning och att få i sig tillräckligt med näring.
• Du har också rätt att få en individuell behandlingsplan, som bland annat innehåller följande:
• Tips, råd och information om hur du kan må bättre.
• Vad du ska göra om du börjar må sämre.
• Vem du kan kontakta om du behöver.

Läkemedel mot KOL

Det är vanligt att inte ha några besvär. Då behöver du inte ta något läkemedel alls mot KOL. Om du har besvär finns läkemedel som lindrar. Med hjälp av läkemedel går det också att minska antalet perioder när man mår sämre, och att förkorta sådana perioder.

Det är viktigt att du kommer på regelbundna uppföljningar för att berätta hur du mår om du får något läkemedel mot KOL.

Följande typer av läkemedel kan användas mot KOL:

• Luftrörsvidgande läkemedel
• Läkemedel mot besvär med slem
• Kortison
• Syrgas

Luftrörsvidgande läkemedel

Det finns läkemedel som du andas in genom munnen, med en så kallad inhalator. Läkemedlen får musklerna i luftrören att slappna av så att de vidgas. Då blir det lättare att andas. Läkemedlen hjälper också mot hosta och slem och gör att lungorna fungerar bättre. Du ska använda läkemedlen varje dag. Det finns olika läkemedel för att vidga luftrören. Prata med läkaren om vad som blir bäst för dig.
Det finns olika typer av inhalatorer och det är viktigt att du får prova ut den typ som passar dig, och att du får lära dig hur den fungerar.

Läkemedel mot besvär med slem

Läkemedel med det verksamma ämnet roflumilast kan lindra om du har svår KOL med mycket besvär av slem.
En del kan få läkemedel med det verksamma ämnet acetylcystein mot slem men det är oklart om det faktiskt hjälper.

Kortison kan förebygga och förkorta perioder när du mår sämre

En del behöver andas in läkemedel med kortison för att dämpa inflammationen i luftvägarna. Det minskar risken för perioder när du mår sämre. Om du behöver kortison, får du det tillsammans med luftrörsvidgande läkemedel.

Kortison i tablettform kan förkorta perioderna när du mår sämre. Men behandlingen kan bara få en begränsad tid. Det är för att du ska slippa svåra biverkningar.

Syrgas på sjukhus eller hemma

Du kan behöva behandling med syrgas på sjukhus om du tillfälligt blir sämre och behöver få mer syre. Behandlingen hjälper inte mot andfåddhet.

Du kan behöva behandling med syrgas hemma om du lämnar blodprov som visar att du har syrebrist hela tiden. Men då är det viktigt att du inte röker, eftersom behandlingen innebär en brandrisk.

Det finns nationella riktlinjer för KOL

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.

Läs mer hos Socialstyrelsen

Källa 1177:

https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/lungor-och-luftvagar/andningssvarigheter-och-andningsuppehall/om-kol/kol--kroniskt-obstruktiv-lungsjukdom/
(hämtat 20 november 2023)