Mage–Tarm

Mage & Tarm

Sjukdomar inom Mage och Tarm är en medicinsk specialitet som kallas Gastroenterologi, där man undersöker ocbehandlar sjukdomar i bukorganen. Gastroenterologi är ett brett område som innefattar samtliga organ i mag- och tarmkanalen där matstrupe, magsäck, tunntarm, gallblåsa, lever, bukhinna, tjocktarm och ändtarm ingår. Exempelvis kan du bli undersökt med en gastroskopi för att se vilka besvär du har. Läkaren undersöker magens inre med ett gastroskop. Undersökningen kan till exempel visa om du har en inflammation, sår eller tumörer i magen. 

Tarmsjukdomar

Under tarmsjukdomar hittar man Crohns sjukdom, ulcerös kolit (som båda är inflammatoriska sjukdomar i mag-tarmkanalen) samt Hirschsprungs sjukdom som är en sjukdom som oftast upptäcks hos nyfödda barn. 

Crohns sjukdom

Crohns sjukdom är en inflammatorisk sjukdom i mag-tarmkanalen. Vanliga symtom är diarré, magknip efter att ha ätit och att minska i vikt. Crohns sjukdom går inte över, men med behandling kan du leva i stort sett som vanligt.

Crohns sjukdom är en så kallad inflammatorisk tarmsjukdom. Det är vanligast att tunntarmen och första delen av tjocktarmen inflammeras. Det kan ibland vara svårt att skilja mellan Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Det är en annan inflammatorisk tarmsjukdom där bara tjocktarmen och ändtarmen blir inflammerade. Det vanligaste är att bli sjuk första gången när man är mellan 15 och 35 år, men även barn och äldre kan insjukna.

Symtom

Symtomen vid Crohns sjukdom kan variera mycket. Det beror på vilken del av mag-tarmkanalen som är inflammerad. Vid Crohns sjukdom har du oftast flera av följande symtom:

• Du har diarré, oftast med blod i. Det kan också komma rent blod.
• Du har ont i magen. Det är vanligt är att få magknip efter en måltid.
• Du har blod i bajset.
• Du minskar i vikt. Det kan bero på att du kanske äter mindre mängder, eller för att kroppen inte tar upp näring som den ska.
• Du känner dig trött, på grund av blodbrist eller att själva inflammationen gör dig trött.
• Du får bölder och fistlar kring ändtarmsöppningen som gör ont. En fistel är en liten kanal som bildats mellan exempelvis ändtarmen och huden runt ändtarmen.
• Du får besvär i andra delar av kroppen, till exempel från huden, ögonen och lederna.

Barn kan få samma symtom som vuxna vid Crohns sjukdom. Andra symtom kan vara att barnet inte växer som förväntat och att barnet kommer in i puberteten senare.

Behandling

De allra flesta som har Crohns sjukdom behöver någon form av behandling. Behandlingen dämpar inflammationen och lindrar symtomen. Målet med behandlingen är att inflammationen ska läka och att du ska ha så få symtom som möjligt. Behandlingen botar inte sjukdomen. Behandlingen består av läkemedel, operation eller både och. De flesta behandlas med läkemedel och behöver inte opereras.

När du insjuknar får du oftast läkemedel som lindrar symtomen, samt dämpar eller läker inflammationen. När symtomen sedan har minskat kan du antingen fortsätta med samma läkemedel eller påbörja medicinering med andra läkemedel. De minskar risken att tarmen inflammeras igen.

Barn som blir sjuka får oftast flytande kostbehandling i form av näringslösningar. De kan också behöva behandling med kortison om de är mycket sjuka. Så småningom får de läkemedel som dämpar inflammationen och som minskar risken att tarmen inflammeras igen. Vuxna kan ibland också behöva näringslösningar och tillskott av vitaminer och mineraler för att få i sig tillräckligt med näring.

Vilka läkemedel och vilken dos som du får beror på din sjukdom, var i tarmen inflammationen finns och vilka symtom du har. Det är vanligt att använda olika läkemedel över tid och att ändra dosen av de olika läkemedlen.

Ulcerös kolit

Ulcerös kolit är en inflammation i slemhinnan i tjocktarmen och i ändtarmen. Ibland är bara ändtarmen inflammerad. Vanliga symtom är blod i bajset och diarréer, och du kan få bråttom att hinna till toaletten. Ulcerös kolit går inte över, men med behandling går det ofta att leva utan besvär.

Ulcerös kolit är en så kallad inflammatorisk tarmsjukdom. Det kan ibland vara svårt att skilja mellan ulcerös kolit och Crohns sjukdom, en annan inflammatorisk tarmsjukdom. Vid Crohns sjukdom kan hela mag-tarmkanalen bli inflammerad, och inte bara tjocktarmen och ändtarmen. Det vanligaste är att bli sjuk första gången när man är mellan 20 och 40 år, men även barn och äldre kan bli sjuka.

Symtom

Vid ulcerös kolit har du oftast flera av följande symtom:

• Du har blod eller slem i bajset.
• Du har diarré, oftast med blod i.
• Du har ont i magen som ofta blir bättre efter att du har bajsat.
• Det trycker i ändtarmen och du får bråttom till toaletten.
• Du känner dig trött. Det kan bero på blodbrist om du blöder mycket från tarmen.
• Du minskar i vikt. Det kan bero på att du äter mindre mängder mat, förlorar vätska genom diarréerna eller på grund av inflammationen i tarmen.
• Du får besvär i andra delar av kroppen, till exempel från huden, ögonen eller lederna.

Sjukdomen går i perioder
Sjukdomen går i så kallade skov. Det betyder att du har perioder med besvär. Mellan perioderna mår du bättre. Vilka besvär du får och hur länge de varar är olika från person till person. 

Behandling

De allra flesta som har ulcerös kolit behöver någon form av behandling. Behandlingen dämpar inflammationen och lindrar symtomen. Målet är att inflammationen ska läka och att du ska ha så få symtom som möjligt. Behandlingen botar inte sjukdomen.

Behandlingen består av läkemedel, men ibland kan tjocktarmen behöva opereras bort. De allra flesta med ulcerös kolit behöver inte opereras. När du insjuknar får du oftast läkemedel som lindrar symtomen, samt dämpar eller läker inflammationen. När symtomen sedan har minskat kan du antingen fortsätta med samma läkemedel eller börja medicinering med andra läkemedel. De minskar risken att tarmen inflammeras igen.

Vilka läkemedel och vilken dos som du får beror på sjukdomen, var i tarmen inflammationen finns och vilka symtom du har. Det är vanligt att använda olika läkemedel över tid och att ändra dosen av de olika läkemedlen.

Behandling med operation

De flesta som har ulcerös kolit behöver inte opereras, men det kan ibland bli nödvändigt. Du kan behöva operera bort en del av tjocktarmen eller ändtarmen om den är mycket inflammerad. Tjocktarmen eller ändtarmen kan också behöva opereras bort om undersökningar har visat att det finns en ökad risk för tjocktarmscancer eller ändtarmscancer.

Även barn opereras ibland om tarmen är mycket inflammerad. Det är ovanligt att barn opereras på grund av sjukdomen.

Hirschsprungs sjukdom

Barn som har Hirschsprungs sjukdom saknar nervceller i en del av tarmen. Det leder till att barnet inte kan bajsa alls utan hjälp. Behandlingen består av att den sjuka delen av tarmen opereras bort.

Hirschsprungs sjukdom är medfödd. Den upptäcks ofta redan när barnet är nyfött och inte kan bajsa. Sjukdomen kan också upptäckas under barnets första månader. De allra flesta barn får diagnosen före ett års ålder.

Symtom

Ett barn som har Hirschsprungs sjukdom har mycket svårt att bajsa och fisa. De flesta kan inte bajsa alls och behöver få ut bajset med hjälp av tarmsköljning. När barnet inte kan bajsa får hen en väldigt utspänd och svullen mage, samt ont i magen. Barnet kan också kräkas. Ett annat tecken på sjukdomen kan vara att barnet inte växer som hen ska.

När och var ska man söka vård?

Kontakta BB om ditt barn är nyfött och inte har bajsat under de två första levnadsdygnen. Kontakta en barnavårdscentral eller en vårdcentral om ditt barn har förstoppning som inte går över. Det gäller oavsett barnets ålder. 

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Du får då hjälp att bedöma symtom och råd om vad du kan göra själv.

Om det blir bråttom
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om barnet har svårt att bajsa och har ett eller flera av följande symtom:

• Barnet krystar mycket utan att kunna bajsa.
• Barnet har mycket ont i magen.
• Barnet kallsvettas och har en svullen och spänd mage.
• Barnet kräks.
• Barnet har blod och slem i bajset och verkar inte må bra.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Behandling

Barn med Hirschsprungs sjukdom behöver få den sjuka delen av tarmen bortopererad. Hur snabbt barnet behöver opereras beror på hur hen mår. Ibland är det inte så bråttom, utan läkaren planerar in en operation ett par veckor framåt i tiden. Vid operationen tar kirurgen bort den sjuka delen av tarmen. Den friska delen av tarmen sys sedan ihop med ändtarmsöppningen. Barnet är sövt under operationen. Efter operationen behöver barnet vara kvar på sjukhuset upp till en vecka. 

Att leva med Hirschsprungs sjukdom

De flesta barn med Hirschsprungs sjukdom kommer att växa och utvecklas som de ska efter operationen. Tarmen brukar fungera bättre när barnet kommer i tonåren. Det beror troligtvis på att bäckenbotten blir starkare och att uppmärksamheten på kroppens signaler ökar med åldern. Tonåringen lär sig att känna när det är dags att bajsa. De flesta med Hirschsprungs sjukdom har färre problem som vuxna än vad de hade som barn.

Tarmbesvär

Det finns många besvär och sjukdomar som både vuxna och barn kan få i tarmen såsom tarmvred, inflammerade tarmfickor, blindtarmsinflammation, IBS, ljumsbråck, navelbråck, spolmask och körtelmage hos barn samt invagination hos barn.

Tarmvred

Tarmarna i kroppen rör sig med kramande rörelser som gör att maten förs framåt. Tarmvred innebär att det har blivit stopp i tunntarmen eller i tjocktarmen. Det är ett allvarligt tillstånd som oftast behöver behandlas på sjukhus. 

Det finns flera orsaker till både hinder i tarmen och till att tarmarna inte rör sig som de ska. Ett hinder kan stoppa upp tarminnehållet delvis eller helt och hållet. Varje gång som tarmen försöker föra fram innehållet gör det ont. Det är därför som du har ont med stunder emellan då det gör mindre ont. 

Musklerna i tunntarmen och i tjocktarmen knådar tarminnehållet och för det framåt. Vid tarmvred har det blivit stopp i tunntarmen eller i tjocktarmen. Stoppet kan antingen bero på ett hinder i tarmen eller på att tarmrörelserna har stannat av och inte kan föra fram innehållet. När tarmen spänns ut av tarminnehållet skadas slemhinnan i tarmen. Det gör att tarmen inte kan ta upp vätska och salter lika bra. Kroppen gör sig av med överskottsvätskan genom att du kräks. Du förlorar då både vätska och salter.

Symtom

Vid tarmvred har du ett eller flera av de här symtomen:

• Du har mycket ont i hela magen, smärtan kommer i attacker med stunder emellan då det gör mindre ont.
• Du får svullen och utspänd mage.
• Du mår illa eller kräks, maginnehållet kan då se ut som diarré eller lukta som bajs.
• Du kan varken prutta eller bajsa.

Symtomen kan komma snabbt under några timmar, eller mer långsamt under några dagar. Det beror på var i tarmen det är stopp. Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du tror att du har tarmvred. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Behandling

Vid tarmvred förlorar kroppen näring och vätska, eftersom tarmen inte fungerar som den ska. Behandlingen går därför först ut på att du får näring och vätska direkt i blodet genom en venkateter. Innehållet i magen och tarmen kan behöva tas bort för att minska trycket i tarmarna. En tunn slang leds då ner i magsäcken genom näsan eller munnen. Genom slangen kan maginnehållet och tarminnehållet tömmas. Det gör att trycket i tarmarna minskar. Risken för att du ska kräkas minskar också.

Du kan få smärtstillande läkemedel om du har mycket ont. Ibland kan tarmvredet gå över inom ett par dygn. Kontrastmedlet som används vid röntgen kan ibland hjälpa till att lösa upp tarmvredet.

Vilken behandling du får sedan beror på vad som har orsakat stoppet och var i tarmen det finns.

Hinder i tarmen opereras oftast
Tarmvred som beror på hinder i tarmen opereras oftast, ibland så snart som möjligt. Kirurgen öppnar då upp magen och försöker få bort hindret. Kirurgen kan till exempel vrida tillbaka tarmen om den har vridits om sig själv.

Ibland kan en läkare försöka att vrida tillbaka den sista delen av tjocktarmen utan att operera. Då används ett koloskop eller en sond som förs in genom ändtarmsöppningen. Du kan ändå behöva opereras efteråt för att inte få tarmvred igen. Då tar kirurgen bort den del av tarmen som har vridit sig.

Inflammerade tarmfickor

En tarmficka är en utbuktning i tjocktarmsväggen. Det är vanligt att ha tarmfickor och oftast märks de inte. En tarmficka kan bli inflammerad. Du får då ont i magen och feber. Inflammationen går ofta över utan behandling, men om du blir mycket sjuk kan du behöva få vård på sjukhus.

Symtom

Du får ont i magen om du har en inflammerad tarmficka. Det gör ofta ont nertill på vänster sida av magen. Du kan också ha ett eller flera av följande symtom:

• Du får feber.
• Du mår illa.
• Du känner dig uppblåst i magen.
• Du får förstoppning eller diarré.
• Du behöver kissa oftare än vanligt.

Inflammationen kan göra att tarmfickan spricker och inflammationen kan sprida sig. Du känner dig då mycket sjuk och får mycket ont i hela magen. Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om tror att du har en inflammerad tarmficka. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Behandling

En inflammerad tarmficka läker oftast utan behandling efter ett par dagar. Det kan hjälpa mot symtomen att äta flytande mat, till exempel soppa. Du kan också använda receptfria smärtstillande läkemedel om du har ont.

Ibland behöver inflammerade tarmfickor behandlas med antibiotika. Du kan också behöva få vård på sjukhus om du har mycket ont och feber. På sjukhuset får du vätska och antibiotika direkt i blodet.

Ibland bildas en större varböld i magen på grund av de inflammerade tarmfickorna. Då kan läkaren behöva sticka in en slang genom huden med hjälp av ultraljud eller röntgen. Du får då lokalbedövning. Slangen ligger oftast kvar några dagar så att bölden töms. Du får vara kvar på sjukhuset under tiden, och får samtidigt behandling med antibiotika direkt i blodet.

Du kan behöva opereras
Du kan behöva opereras om den inflammerade tarmfickan spricker och antibiotika inte hjälper. Du är då sövd under operationen.

Kirurgen tar bort den skadade tarmdelen. Därefter kan kirurgen sy ihop tarmdelarna, eller lägga ut en bit av tarmen genom en öppning på magen. Det kallas för att få en stomi. Ofta kan tarmdelarna sys ihop efter tre till sex månader och du behöver inte längre ha stomin.

Blindtarmsinflammation

Vid en blindtarmsinflammation får du ont i magen och smärtan sitter oftast i magens högra nedre del. Blindtarmsinflammation opereras oftast, men kan ibland behandlas med antibiotika. De flesta som blir sjuka är mellan tio och tjugofem år gamla, men du kan bli sjuk oavsett ålder. Det är egentligen inte blindtarmen som är inflammerad vid blindtarmsinflammation, utan det lilla bihanget som finns på blindtarmen.

Symtom

Vid blindtarmsinflammation är det vanligt att ha ett eller flera av följande symtom:

• Du får ont och är öm runt naveln.
• Du får ont i magens nedre högra del. Det kan också börja göra ont runt naveln och sedan flyttas till magens nedre högra del.
• Du får mer och mer ont, framför allt i magens nedre högra del.
• Det gör mer ont när du rör dig, hostar eller nyser.
• Du mår illa och har dålig aptit.
• Du kan kräkas.
• Du kan känna dig uppblåst i magen.
• Du får feber efter något dygn. Oftast är febern ganska låg, runt 38 grader.

Ibland kan det vara svårt att förstå att du eller barnet har blindtarmsinflammation, eftersom symtomen inte alltid är tydliga. Det kan också vara svårt att känna igen symtomen i början, speciellt hos unga barn och äldre vuxna.

Brusten blindtarm

Blindtarmsbihanget kan brista på grund av inflammationen. Hos vuxna kan det ta upp till tre dagar från de första besvären. Hos barn kan det gå mycket fortare, särskilt hos barn under sju år. Då kan det ta tolv timmar från de första symtomen tills att blindtarmsbihanget brister. Brusten blindtarm kan ibland orsaka bukhinneinflammation. Det är vanligast hos barn under sju år och hos personer över 70 år. 

Behandling

Blindtarmsinflammation behandlas oftast genom att blindtarmsbihanget opereras bort. Du opereras oftast några timmar efter att läkaren har konstaterat att du har blindtarmsinflammation. De flesta som opereras har haft symtom i mindre än två dygn. Brusten blindtarm behöver behandlas snabbt. Det är för att undvika att bukhinnan ska bli inflammerad. Du kan få antibiotika innan operationen.

Blindtarmsinflammation kan behandlas med antibiotika. Det kan till exempel vara om du av olika anledningar inte kan sövas.

Källa 1177: 

https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/mage-och-tarm/

https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/mage-och-tarm/tarmsjukdomar/

https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/mage-och-tarm/tarmsjukdomar/crohns-sjukdom/

https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/mage-och-tarm/tarmsjukdomar/ulceros-kolit/

https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/mage-och-tarm/tarmsjukdomar/hirschsprungs-sjukdom/

https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/mage-och-tarm/tarmbesvar/

(hämtat 30 november 2023)