Plattform för medicinska instruktionsfilmer
Denna sida vänder sig till patienter inför behandling och till sjukvårds- och apotekspersonal vid förskrivning, rådgivning och utbildning.

Reumatisk sjukdom
Instruktionsfilmer inom Reumatisk sjukdom
Reumatisk sjukdom
Reumatoid artrit är en inflammatorisk sjukdom som ofta börjar i små leder i händerna och fötterna. Lederna svullnar, blir ömma och du får ont. Det går inte att bli av med sjukdomen, men med läkemedel och fysioterapi kan inflammationen dämpas och smärtan lindras.
Reumatoid artrit är en inflammatorisk sjukdom som ofta börjar i små leder i händerna och fötterna. Lederna svullnar, blir ömma och du får ont. Det går inte att bli av med sjukdomen, men med läkemedel och fysioterapi kan inflammationen dämpas och smärtan lindras. Reumatoid artrit förkortas RA och kallas även ledgångsreumatism.
Symtom
Du kan få olika besvär om du har RA:
- Du kan känna dig stel och öm när du rör dig, särskilt på morgonen.
- Du kan få värk i lederna på båda sidor av kroppen, speciellt i de mindre lederna i händerna och fötterna.
- Dina leder kan bli svullna och ömma. Ibland kan de även bli varma och röda vid kraftig inflammation.
- RA påverkar inte bara lederna. Du kan också få inflammation i andra kroppsdelar som lungorna, lungsäckarna, hjärtsäcken, ögonen eller blodkärlen.
När du har en pågående inflammation i kroppen blir du ofta trött och kan känna dig sjuk. Du kan tappa vikt och få högre kroppstemperatur. Du kan känna dig stel när du har varit stilla en längre stund. Du kan ha perioder med svårare besvär av sjukdomen. När sjukdomen är mer aktiv blir inflammationen mer utbredd och du kan vara tröttare och ha mer ont. Mellan dessa perioder kan sjukdomen ge mindre besvär
Reumatiska knutor
Utöver besvär i leder, senor och muskler kan du få andra symtom, till exempel så kallade reumatiska knutor i underhuden. De kan bildas där det finns ett tryck mot huden, till exempel på armbågarna eller fingrarna. De uppstår oftast när man har varit sjuk ett tag. Forskarna tror att knutorna orsakas av att blodkärlen i underhuden inflammeras och bildar ärr. Knutorna är inte skadliga men kan ibland göra ont. De kan opereras bort, men kommer ofta tillbaka. Reumatiska knutor kallas även noduli.
Undersökning
Misstänker läkaren att det rör sig om RA får du så snabbt som möjligt träffa en specialist på reumatiska sjukdomar, en reumatolog. Reumatologen bedömer om dina symtom kan bero på RA och om du behöver få antireumatisk medicin.
Du får lämna blodprover för att läkaren ska kunna bedöma hur aktiv inflammationen är. Det går också att se om det finns ett ämne i blodet som är vanligt vid RA. Ämnet kallas anti-CCP. Man kan ha anti-CCP i blodet utan att ha RA.
Vad kan jag göra själv?
De flesta kan fortsätta med sina fysiska aktiviteter och träna som förut men det är klokt att undvika alltför stor belastning på inflammerade och svullna leder vid till exempel en del bollsporter, löpning och träning där det ingår mycket hoppövningar. Högintensiv träning kan ha god effekt vid RA men om du har hjärt-kärlsjukdom bör du stämma av sådan träning med din läkare och fysioterapeut först.
Träna händerna och fingrarna
I händerna och fingrarna kan smärtan och inflammationen göra att du får svårare att greppa saker. Därför är det viktigt att du tränar händerna för att behålla muskelstyrkan och rörligheten i lederna. Då minskar även risken för felställningar i lederna. Du kan få behandlingen individuellt eller tillsammans med andra.
Viktigt att sköta om fötterna
Det är viktigt att du sköter om dina fötter och har bra skor. En bra sko är uppbyggd i hålfoten och ger det stöd underifrån som behövs. Skorna bör dessutom ha en stabil hälkappa, vara tillräckligt breda och ha snörning. Enkla gymnastikövningar kan hjälpa dig att behålla rörligheten i fötterna.
Sluta röka och gå ner i vikt
Risken större att få sjukdomar som beror på åderförfettning tidigare i livet. För att minska den risken är det viktigt att vara fysiskt aktiv och träna regelbundet. Du bör inte röka, och om du väger för mycket bör du gå ner i vikt. Om du har högt blodtryck eller höga blodfetter kan du behöva få behandling för det.
Behandling
Ju tidigare du får behandling, desto större är möjligheterna att påverka sjukdomen och minska skadorna. Behandlingen går ut på att dämpa inflammationen och smärtan och i bästa fall få dem att försvinna helt. Samtidigt ska muskler och leder hållas i trim så att du inte får sämre funktion i lederna. Det görs med hjälp av läkemedel, fysioterapi, arbetsterapi och egen träning. Du kan förebygga fysiska besvär genom träning eller fysisk aktivitet. Det kan också lösa de problem som eventuellt redan har uppkommit.
Behandling med läkemedel
I väntan på att få rätt diagnos kan du ta läkemedel mot inflammation och smärta, så kallade NSAID. Ett alternativ är smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol. Dessa läkemedel lindrar symtomen, men hejdar inte själva sjukdomen och förhindrar inte heller skador. Läkaren bedömer om du behöver antireumatiska läkemedel. Det finns flera olika läkemedel och ibland behövs en kombination av några av dem. Det kan hända att du behöver både smärtlindrande och inflammationshämmande läkemedel.
Vid svår inflammation kan du under en begränsad tid behöva ta kortisontabletter för att dämpa symtomen. Du kan också få kortisonsprutor i en eller flera leder.
Sjukdomen kan ha flera orsaker
Troligtvis finns det flera orsaker som samverkar till att man får reumatiska sjukdomar såsom:
- Gener som man ärver
- Rökning
- Hormoner
En del får ledgångsreumatism i samband med en infektion. Det brukar tyda på att sjukdomen är ärftlig. Kvinnor kan få sjukdomen när de håller på att bli vuxna eller kommer i klimakteriet. Det är perioder i livet när hormonerna ändras mycket. Det går inte att förebygga sjukdomen. Däremot kan sjukdomens förlopp bromsas upp och ibland hejdas med hjälp av läkemedel. Det är vanligast att den börjar i 60- till 70-årsåldern.
Det finns nationella riktlinjer för den här sjukdomen
För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.
Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.
Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.
Källa 1177:
(hämtat 6 december 2023)