Sårvård

Instruktionsfilmer inom Sårvård

Sår & Sårvård

Det är viktigt att sår läker så fort och bra som möjligt. Annars finns det en risk för infektioner. Därför bör du vara noga med att sköta om såren. Ett stort eller djupt sår behöver ofta undersökas av vårdpersonal. Det kan finnas risk för att senor, muskler, blodkärl och nerver blivit skadade. Du kan få ett stort sår på olika sätt. Du kan till exempel skada dig på en kniv, råka ut för en misshandel eller en olycka med maskin eller verktyg. Du kan vara med om en trafikolycka, eller bli biten av ett djur.

Vävnader under huden som muskler, blodkärl, nerver och senor kan skadas om du får ett stort sår. Vävnader består av celler, som är kroppens minsta byggstenar. Det finns olika slags vävnader, till exempel muskelvävnad eller fettvävnad.

Man kan få allt ifrån små till stora sår. Det finns olika sorters små sår, till exempel skrubbsår och skavsår. Då är det bara hudens yttersta lager som har skadats genom nötning eller gnidning. Gemensamt för stora sår är att det har blivit en så stor skada i huden och musklerna att såret inte bör läka på egen hand. 

Andra exempel på mindre sår kan vara:

  • Skärsår
  • Bitsår
  • Sticksår
  • Krossår

Dessa sår kan vara djupare än de ytliga såren och fler vävnader kan vara skadade, till exempel muskler, nerver och skelett.

När och var ska jag söka vård?

De flesta små sår behöver du inte söka vård för. Små sår brukar läka av sig själv.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om:

  • Huden runt såret blir rödare, mer svullet, gör mer ont, var bildas eller du får feber.
  • Det finns risk för rabiessmitta.
  • Det finns risk för stelkrampssmitta och du har inte tillräckligt stelkrampsskyd.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om:

  • Såret är djupare eller längre än några centimeter och det går inte att få ihop sårkanterna
  • Såret slutar inte blöda efter en halvtimme trots tryck och högläge
  • Du kan inte rengöra såret ordentligt
  • Såret sitter i ansiktet och kan behöva sys av estetiska skäl
  • Du har blivit biten av en människa som du misstänker har till exempel hepatit eller hiv
  • Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning

Alla sårskador som behöver sys, tejpas eller limmas bör åtgärdas så fort som möjligt, men senast inom 12 timmar på grund av infektionsrisken. I vissa fall kan sår åtgärdas senare.

Vad gör jag när jag har fått såret?

Du ska försöka stoppa blödningen om såret blöder. Det kan du göra genom att trycka en ihoprullad kompress eller ett rent tygstycke mot såret. Blödningen minskar också om du håller den skadade kroppsdelen högt. Alla sår måste rengöras noggrant. Det kan finnas jord, grus, glas eller annat i såret. Ibland behövs lokalbedövning för att såret ska kunna göras riktigt rent.

Olika typer av sår 

Skärsår kan blöda mycket
Ett skärsår kan blöda ganska mycket även om det inte är så stort. Då kan du trycka med en ihoprullad kompress eller något annat rent tygstycke mot såret tills blödningen stoppar. Blödningen minskar också om du håller den skadade kroppsdelen högt.

När blödningen har minskat kan du rengöra såret under rinnande vatten, gärna med en handdusch så att smuts och skräp inte orsakar en infektion. Använd mild tvål om det kommit smuts i såret och kontrollera att det inte finns glasbitar eller något annat i såret. Om du måste ta bort glasbitar är det bra att använda en ren pincett.

I stället för vanligt plåster är det bra att sätta på hudvänlig häfta eller sårtejp direkt över såret så att sårkanterna hålls ihop. Då ökar möjligheterna för skärsåret att läka fint. Du kan också trycka ihop sårkanterna och sedan sätta på ett vanligt plåster. Byt förbandet om det blir blött eller fuktigt, och ta bort det när såret har läkt. Efter ett skärsår kan nerver och senor ha skadats. Du kan själv försiktigt känna efter om du kan röra på den del av kroppen som är skadad. Kontrollera om känseln är som vanligt nedanför såret.

Bitsår är ofta infekterade
Du kan få små bitsår genom att bita dig själv i kinden eller tungan av misstag. Sådana sår behöver du inte behandla alls och de läker av sig själva. Bitsår kan lätt bli infekterade eftersom det finns gott om bakterier i munnen som sprids till såret. Kontakta vårdcentralen för att få hjälp med behandlingen.

Du kan få antibiotika i följande situationer:

  • När såret är djupt
  • När såret sitter på händerna nära en led eller sena
  • När det har gått längre tid än sex timmar från det att du blev biten utan att såret har gjorts rent
  • När du är äldre eller har dåligt immunförsvar

Sticksår kan vara djupa
Ett sticksår kan vara ganska djupt även om det ser litet ut. Du ska skölja rent såret under kranvatten och använda mild tvål om det kommit smuts i såret.

Lägg därefter en kompress eller tygbit på såret samtidigt som du trycker hårt mot såret under 10-15 minuter, tills det slutat blöda. Innan du skyddar såret med plåster ska du kontrollera att inget av det som trängt in i huden finns kvar. Håll den skadade kroppsdelen högt om det blöder mycket från sticksåret.

Du ska kontakta vården om såret inte har slutat blöda efter en halvtimme. Detsamma gäller om du misstänker att du inte fått bort det som trängt in i huden, till exempel en nål eller en träflisa. I vissa fall kan du behöva få antibiotika.

Du kan också behöva kontakta vården om du fått sticksår på huvudet, händerna eller fötterna. Senor och nerver kan ha skadats. Du kan misstänka att en sådan skada har uppkommit om du inte kan röra på den skadade kroppsdelen eller om känseln inte är som vanligt nedanför såret.

Krossår kan behöva sys
Du kan få ett krossår om du slår dig mot en hård yta, till exempel halkar och slår pannan mot ett bord. Det kan börja blöda från såret, men även i vävnaden under huden. Det kan kännas ömt och svullet och du kan få ett blåmärke.

Du ska hålla den skadade kroppsdelen högt och trycka en kompress eller tygbit mot såret om det blöder mycket. Såret slutar oftast blöda efter ungefär en kvart. Då kan du ta bort förbandet och göra rent såret under vanligt kranvatten. Använd gärna mild tvål om det kommit smuts i såret.

Om skadan sitter på ett finger där du bär ringar ska du ta av dig ringarna genast eftersom ringarna annars kan hindra blodflödet om fingret svullnar. Det kan också bli svårt eller omöjligt att ta bort ringarna om fingret svullnar. Då kan vårdpersonalen behöva såga upp ringarna.

Du kan ta hand om såret själv om det är mycket litet. Men ibland måste skadad hud tas bort om det är ett större sår. Då kan såret läka på ett bra sätt. I sådana fall ska du kontakta en vårdcentral.

Om såret inte har slutat blöda inom en halvtimme ska du kontakta vårdcentralen. Detsamma gäller i följande situationer:

  • Såret gör mycket ont
  • Såret är mycket svullet och stort
  • Området runt omkring såret känns avdomnat
  • Det inte går att göra rent såret
  • Om krossåret är större än någon centimeter eller öppet mer än ett par millimeter kan det behöva sys

Så går behandling till 

När såret är rent undersöker läkaren huden för att se hur mycket som har skadats. Är vävnaden förstörd måste den först skäras bort för att såret ska kunna läka. Du får lokalbedövning innan läkaren tar bort vävnaden. Läkaren tittar även på blodkärl, nerver och senor för att kontrollera att de är hela, och undersöker känsel och rörlighet i det skadade området. Läkaren bedömer också om såret ska sys.

Det kan finnas risk för att underliggande skelettdelar har skadats. I så fall är det viktigt att de fixeras och att du får antibiotika för att förebygga den infektion som kan uppstå på grund av skadan. Du får en remiss till en specialistmottagning om du har svårare skador.

Vissa sår kan limmas eller tejpas
Sår som inte är för stora, har raka kanter och inte sitter på utsatta ställen kan limmas ihop med ett speciellt vävnadslim i stället för att sys. Fördelen är att det gör mindre ont när såret limmas och därför behöver du inte få bedövning först. Limning kan därför vara bra när det gäller barn.

Sår som belastas mycket under läkningen ska inte limmas eftersom det finns risk att såret spricker upp igen. Det kan till exempel vara sår som sitter över en led, så som knät eller armbågen.

Ibland kan sår tejpas med en speciell sårtejp. Då måste sårytan vara någorlunda torr och inte vara utsatt för påfrestningar som kan uppkomma när vävnader töjs vid rörelse efter tejpningen. Ärret brukar inte bli lika fint som när sår sys, men om du tycker att nålar och stick är obehagliga kan tejpning ibland vara ett alternativ.

Du får bedövning
Du får först lokalbedövning med en spruta om skadad vävnad måste tas bort eller om såret behöver sys. Du känner sticket och det kan svida när bedövningsmedlet sprutas in. Bedövningen verkar inom någon minut. Läkaren testar att bedövningen tagit genom att nypa med en pincett. Du måste berätta för läkaren om du är allergisk mot lokalbedövningsmedel eller andra läkemedel, till exempel antibiotika. Samma sak gäller om du inte tål vissa förbandsmaterial.

Så går det till att bli sydd
När bedövningen har fungerat syr läkaren ihop såret med hjälp av en pincett, en så kallad nålförare och en speciell tråd. Tråden har en nål fastsatt i ena änden. Stygnen kallas suturer och kan se olika ut beroende på hur djupt såret är och var det sitter.

Sedan täcks såret ofta med sårtejp och förband. Om såret går över en led kan en del behöva ha en skena för att hålla leden stilla den första tiden. Då läker såret lättare.

Det bör inte ha gått längre tid än 8-12 timmar från det att du skadat dig till det att såret sys, annars ökar risken för infektioner. Sår i ansiktet kan sys ända upp till 24 timmar efter skadan. Även sår på andra ställen på kroppen kan ofta sys senare än efter 12 timmar om det är nödvändigt.

Ibland räcker inte huden till
Ibland saknas mycket vävnad i såret, till exempel stora hudflikar. Då räcker kanske inte den hud som är kvar för att täcka såret. Visserligen är huden elastisk och kan tänjas, men det får inte bli för stramt. Du kan få en remiss till en plastikkirurgisk klinik om huden inte räcker till. Plastikkirurgen kan till exempel ta hud från ett annat ställe på kroppen och sätta den över sårskadan. Ibland kan det vara bättre att huden själv får läka in från kanterna.

Vissa sår kan inte sys
Ibland beslutar läkaren att såret inte ska sys trots att det är stort. Det kan vara ett stort sår där mycket vävnad måste tas bort, eller ett sår med hög infektionsrisk, till exempel ett bitsår. Då rengörs såret och fuktiga kompresser eller kompresser med salva läggs närmast såret. Utanpå dessa läggs torra kompresser som kan suga upp den vätska som kommer från såret. Du kan få lokalbedövning innan såret behandlas om du har ont.

Kompresserna behöver bytas ut ibland, till exempel när de är smutsiga eller blöta. Det brukar gå bra att byta kompresserna själv. Läkningen tar längre tid än när sår sys ihop och ärret kan synas mer.

Smärtstillande läkemedel
När bedövningen släpper kan du få mer eller mindre ont beroende på hur stort såret är. Oftast brukar det räcka att ta smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol. Ibland behövs inga läkemedel alls.

Stygnen tas bort när såret har läkt
Stygnen ska tas bort när såret har läkt. Hur länge stygnen ska sitta kvar avgörs också av var såret sitter. I ansiktet brukar stygnen tas bort efter fyra, fem dagar. På övriga kroppen kan stygnen få sitta kvar en till två veckor. Om såret sitter på ett utsatt ställe som till exempel knät är det bättre att stygnen sitter kvar någon extra dag än att de tas bort för tidigt.

Det brukar inte göra ont att ta bort stygnen, men en del tycker att det känns lite obehagligt. När stygnen är borttagna är det bra att täcka såret med sårtejp. Plastikkirurger brukar rekommendera att man fortsätter med det under flera veckor eller längre, för att ärret ska synas så lite som möjligt. Av samma anledning ska du också undvika att sola ärret det första halvåret.

De flesta ärr blir fina med tiden
Till en början kan ärr synas ganska tydligt, men med tiden bleknar de och försvinner mer och mer. Ärr på bröstkorgens övre del blir ofta lite upphöjda även när de läkt färdigt.

Infekterat sår

Det finns alltid en risk att ett sår blir infekterat. Då blir huden runt såret röd och svullen och såret gör mer ont än tidigare. Det kan också börja komma vätska ur såret. Det kan synas lite var och lukta illa.

Du ska i första hand försöka tvätta såret igen två till tre gånger om dagen, låta lufttorka och därefter täcka det med ett rent förband. Du ska kontakta en vårdcentral om tecknen på infektion inte går över eller i stället blir värre och du får feber. Du kan behöva behandlas med antibiotika och i vissa fall får du lämna odlingsprover från såret.

Så sköter du om ett sår

De flesta mindre sår kan du ofta behandla själv, men även ett litet sår kan ge problem om du inte tar hand om det på rätt sätt. Vissa små sår måste du söka vård för.

Viktigt att hålla rent

Allra viktigast för att få ett sår att läka bra är att se till att det är rent. Små sår är alltid mer eller mindre smutsiga. Det kan till exempel finnas jord, grus och annan smuts i såret om du har fått ett skrubbsår. Därför ska du rengöra såret noggrant.

Du kan försöka ta bort smuts som inte lossnar med hjälp av en fuktad kompress, mjuk borste eller pincett. Du kan även sänka ner såret i vatten för att försöka lösa upp smutsen, eller lägga på fuktiga kompresser en stund och sedan skölja under rinnande vatten igen. Om det finns blåsor i såret ska du försöka låta bli att ha sönder dem. Blåsans hud skyddar den hud som håller på att bildas därunder.

Innan du rengör ett sår som gör ont kan du behöva bedöva det genom att stryka på ett tunt lager bedövningssalva. Tvätta händerna innan du gör det. Salvan måste sitta på i fem till tio minuter för att hinna verka. Bedövningssalvan kan köpas receptfritt på apoteket. Den ska inte användas på barn som är yngre än ett och ett halvt år utan att en läkare har rekommenderat det.

Lägga förband

För de flesta små sår räcker det att sätta på ett plåster. Om såret är lite större är det bra att täcka det med en kompress. Kompresser och en speciell häfta att fästa dem med kan du köpa på apotek. Där finns också så kallade non woven och salvkompresser som inte fastnar i såret. Dessa är bra att använda vid till exempel ytliga sår som kompresser lätt fastnar i.

När du tränar och idrottar är det bra att skydda såret för att undvika överföring av bakterier och virus. Det gäller både från ditt sår till andra människor och från andra till ditt sår. Det har blivit viktigare i och med en ökande mängd bakterier som är okänsliga mot antibiotika.

Ibland måste förbandet bytas
Förbandet ska bytas om det blir fuktigt eller smutsigt. När du byter bör du samtidigt kontrollera att såret inte har blivit rödare än tidigare eller att det syns något gult och kladdigt i såret. Det kan betyda att det finns var i såret och kan i så fall vara tecken på en infektion. Du ska inte byta förbandet i onödan, eftersom det kan fördröja läkningen. När du ser att såret har fått en skorpa och ser fint ut behöver du inte sätta på nytt förband.

Håll förbandet rent och torrt

Innan du lämnar vårdcentralen eller akutmottagningen får du instruktioner om hur du ska sköta ditt sår, när du får duscha och när eventuella stygn ska tas bort.

Du ska vara noga med att hålla förbandet rent och torrt. Du måste plasta in förbandet om du vill duscha. Det finns speciella plastpåsar med klisterkant som du kan använda om du har ett sår på till exempel armen eller benet. Påsarna kan du köpa på apotek. Du kan också använda vanliga fryspåsar och frystejp. Ibland får man ta bort det yttre förbandet efter en tid och bara behålla sårtejpen tills stygnen ska tas bort.

Du ska kontakta en vårdcentral eller en distriktssjuksköterska om du får feber, om såret ser rött och kladdigt ut eller om det är svullet och gör ont. Det kan vara tecken på en infektion.

Sårläkning

Du ska ändå vara noga eftersom det är viktigt att mindre sår läker så fort och bra som möjligt. Annars finns det risk för komplikationer, framför allt infektioner. Såret kan också lämna ett fult ärr om det inte läker bra. 

Läkningen sker ungefär på samma sätt oavsett hur såret har uppkommit. Den går att dela in i tre faser:

  1. Först blir skadan röd, svullen och ömmande. Blodkärlen vidgar sig och vita blodkroppar som är kroppens försvarsceller samlas i området. Den här fasen pågår i två till fyra dagar.
  2. Därefter repareras den skadade vävnaden. Hudens celler delar sig och de nya cellerna växer över skadan. Nya blodkärl växer in i den nybildade vävnaden. Det tar allt från några dagar till flera veckor beroende på hur stort såret är.
  3. Till sist förstärks den nybildade vävnaden. De blodkärl som inte längre behövs försvinner, vilket gör att ärret bleknar. Den här fasen tar från flera månader upp till ett par år. 

Huden hos äldre människor har svårare att läka än hos yngre. Sårläkningen försämras också om du röker, äter dåligt eller har vissa sjukdomar, till exempel diabetes. Rökning gör bland annat att blodet får svårare att transportera syre och näring till cellerna i den skadade vävnaden. Därför går läkningen långsammare.

 

Källa 1177: 

https://www.1177.se/Stockholm/olyckor--skador/sar-och-blamarken/behandling-av-sma-sar/

https://www.1177.se/Stockholm/olyckor--skador/sar-och-blamarken/behandling-av-stora-sar/

(hämtat 7 december 2023)