Plattform för medicinska instruktionsfilmer
Denna sida vänder sig till patienter inför behandling och till sjukvårds- och apotekspersonal vid förskrivning, rådgivning och utbildning.
Schizofreni
Instruktionsfilmer inom Schizofreni
Schizofreni
Schizofreni är en psykossjukdom som innebär att du har återkommande psykoser. Vid en psykos upplever du verkligheten annorlunda, och har vanföreställningar eller hallucinationer. Med tidig behandling och stöd kan du ofta återhämta dig och få en fungerande vardag.
Symtom vid schizofreni
Schizofreni utvecklas ofta under lång tid. Det kan ta några månader upp till ett år från att de första symtomenkommer tills sjukdomen bryter ut. Det är vanligt att få diagnosen schizofreni som allra tidigast i senatonåren eller som ung vuxen. För att få diagnosen schizofreni ska du ha haft psykossymtom under minst sex månader, och ha svårt att hantera din vardag. Dessa symtom är bland annat vanliga vid schizofreni:
- Vanföreställningar
- Hallucinationer
- Tankestörningar
Vanföreställningar
När du har vanföreställningar upplever du verkligheten förändrad eller annorlunda. Du kan till exempel känna dig förföljd fast ingen annan uppfattar det så. Det kallas paranoia. Du kan känna dig övervakad, eller tro att du har övernaturliga krafter och är utvald för att göra något betydelsefullt.
Hallucinationer
Att höra röster eller andra ljud är en form av hallucination som är vanlig vid schizofreni. En annan vanlig upplevelse är att vara utsatt för strålning eller något annat skadligt. Du kan också tänka att du har kontakt med döda personer, eller med en högre makt. Du kan också känna dofter som ingen annan känner, eller uppleva att det händer saker i kroppen som inte går att förklara.
Tankestörningar
När du har tankestörningar har du svårt att tänka färdigt en tanke, och att tänka sammanhängande tankar. Det kan kännas som att nya tankar kommer in och avbryter. Du kan också uppleva att dina tankar sänds ut till andra människor, eller att andra vet vad du tänker.
Andra symtom
Du har ofta mycket svårt att sova både före, under och efter en psykos. Det är vanligt att du har svår ångest, känner dig tom på känslor, likgiltig eller har självmordstankar.
Du kan vara mycket känslig för olika sinnesintryck, som ljud och ljus. Det vara variera från dag till dag hur mycket besvär du har. Det kan kännas svårt att planera och göra saker hemma, som att städa, handla och betala räkningar. Du kan också ha svårt att ta hand om dig själv, och kan till exempel glömma att tvätta dig eller borsta tänderna. Livet kan påverkas på många sätt om psykoserna pågår länge eller kommer flera gånger. Du kan till exempel ha svårt att klara av att arbeta eller studera, och ha kontakt med andra människor.
Tidiga tecken
Du kan först få otydliga symtom. Det brukas kallas för tidiga tecken. En viktig del i att återhämta sig från schizofreni är att känna igen sina tidiga tecken och söka vård innan man har blivit för sjuk.
Det är olika från person till person hur dessa tecken märks. Du kan till exempel känna dig overklig eller att omgivningen är annorlunda och skrämmande. Ett vanligt tidigt tecken är att du får svårt att komma till ro och sova. Att ha svårt att koncentrera sig eller ha minnesstörningar är andra exempel på tidiga tecken.
Behandling vid schizofreni
Du kan få behandling med antipsykotiska läkemedel för att minska vanföreställningarna och hallucinationerna, och för att minska risken för nya psykoser. Målet med behandlingen är att du ska kunna hantera dina symtom, få en vardag du trivs med och kunna göra saker som får dig att må bra.
När symtomen minskar kan du med stöd från närstående, vården och socialtjänsten så småningom ordna din tillvaro så att den fungerar bra för dig. Det kan ta lång tid att återhämta sig vid schizofreni, och det behövs flera sorters behandling.
Snabb behandling ger snabbare återhämtning
Du kan behandlas på en psykiatrisk mottagning. På många ställen finns också så kallade mobila team som åker hem till dig om du håller på att bli sämre. Teamet kan tala om för dig om du behöver åka in till ett sjukhus. Du kan också få hjälp med att få en snabb tid till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller justera dina läkemedelsdoser.
Ju snabbare du kan få behandling, desto snabbare kan du återhämta dig och må bättre. Du behöver få behandling med läkemedel, men du behöver också får ordning på dina rutiner så snart det är möjligt.
Du behöver sova och äta på regelbundna tider. Du behöver också hitta daglig sysselsättning eller arbete. Regelbunden motion förbättrar den kroppsliga hälsan och gör att du mår bättre.
Behandlingen består av olika delar
Behandlingen beror bland annat på hur du mår, vilka symtom du har och hur de påverkar din vardag. Behandlingen består av olika delar:
- Behandling med läkemedel
- Psykoterapi och stödsamtal
- Utbildning, gruppträffar och stöd från socialtjänsten
Att sova tillräckligt och ha regelbundna rutiner är också en del i behandlingen.
Vård på sjukhus
Om du får vård på sjukhus kan det ske frivilligt, för att du och dina närstående tycker att det känns bäst. I många regioner finns något som kallas patientinitierad inläggning eller brukarstyrd inläggning. Du kan då själv välja att få vård på sjukhus om du börjar få symtom och snabbt vill ha hjälp för att inte bli allvarligt sjuk igen.
Ibland kan du behöva läggas in på sjukhus även om du inte vill. Då kallas det tvångsvård. Det är en läkare som beslutar om tvångsvård. Du har rätt att få en stödperson om du får beslut om tvångsvård. Stödpersonen ska vara ett stöd under tiden du är på sjukhuset, och en kort tid därefter. Stödpersonen har tystnadsplikt och ska inte jobba på avdelningen där du får vård.
Hur kan jag undvika att bli sjuk igen?
Det finns några saker som du kan tänka på för att minska risken att bli sjuk igen. De här är det vanligaste orsakerna till att få en ny psykos:
- Du slutar att ta dina läkemedel.
- Du känner dig stressad eller har för mycket att göra.
- Du råkar i konflikt med dina närstående.
- Du använder droger eller alkohol.
- Du lägger inte märke till tidiga tecken.
- Du saknar en fungerande krisplan.
- Prata med läkaren om dina läkemedel.
Prata med din läkare om du har frågor om dina läkemedel, till exempel om du har biverkningar. Ibland kan du behöva byta till en annan sort som ger färre biverkningar, eller minska på dosen.
Ju mer du engagerar dig i din behandling och lär dig om sjukdomen, desto snabbare kommer du att kunna återhämta dig. Många blir bättre inom de tre första månaderna, om läkemedlen hjälper. Men det är vanligt att känna sig nedstämd, osäker och orolig upp till ett år efter man har varit sjuk.
Risken att få en ny psykos minskar ju längre tiden går, så länge du tar dina läkemedel, undviker för mycket stress och får det stöd och den hjälp du behöver. Det kan ta tid att återhämta sig. Du kan ha kvar psykotiska symtom trots att du tar antipsykotiska läkemedel. Men genom psykoterapi eller gruppsamtal kan du öva i att känna igen symtom som inte tillhör verkligheten. På så sätt kan du lättare bortse från dem. Du kan också lära dig att öka ditt läkemedel om rösterna du hör blir starkare igen.
Källa 1177:
(hämtat 7 december 2023)